Här samlar vi positiv energi till Julie och JulieRescue och alla medarbetere.
Sänd in ditt bidrag till
pluspoolen@julierescue.com eller till webmaster@julierescue.com märk ditt mail "pluspoolen"

 

Hi Julie,
 
Thank you for the link, I really like to read about what's happening in your life.  So happe to hear that many other dogs have travelled to Norway and Sweden now!
 
A quick update from DayLight, or Mikkel; he is now the STAR of the obedience class, he is definitely best in his class, he is VERY smart and extremely happy and eager to learn. When he came to me (and when I met him in Spain), he had SO much energy, running around, jumping, chewing.  I think he has missed the possibility to have proper training and enough exercise, because he really has a lot of energy, but is also extremely easily trained. 
 
Everywhere I go, people stop and ask me what dog it is and where I got him from, and everyone LOVE him, other dog people, my veterinarian, my obedience trainer, everyone, because he has such a fantastic, sparkling personality. For the last weekends, he has come to agility competitions where I have competed with my other dog, and he is so well behaved!  A photographer was present at one of the weekends, he took a picture of him, and I enclose it here. He is such a lovely dog!!  Thank you again, Julie, for giving me the opportunity to take him on.
 
By the way, I have now booked an appointment for castrating him.  Just wanted to let you know and hope you are ok with this
 
Lots of love,
Lene

 

Hallo Julie!

I hope you are feeling fine and I just want to send you my regards and tell you that all the four dogs I have adopted from you, Domi, Fleur, Morita, Granadina and Lady of Almunecar have a very good life here in Sweden with me and my family. They are all wonderfull and all of them sleeps in my bed! I had to buy a new bed for us all 1.80x2.20! Im lucky that I don´t have a man also in the bed........... They have been healthy all the time and I haven´t had any problems with them at all under theess years. Thank You for the dogs and everything you do for all the dogs in Spain. I really hate that man who did make such a bad program from la Hiquera. Shame on him!!!!
Have a good life and take care of yourself and the dogs
many wishes from Ann-Christine Hedberg, Sweden
 

I am half American and half Spanish and I currently live in Oslo, Norway.  Growing up in Spain I saw the plight of dogs.  It was such a sad thing for an animal lover like myself to witness.  When I became an adult I made a promise that i would never buy a dog from a breeder.  All of my dogs have been from animal shelters.  My first one was adopted from the States where I was living at the time.  He was a mongrel who provided me with 16 and a half years of love and laughter not to mention loyalty.  When I moved to Norway I saw that there was not a homeless dog problem, which is why I went to Julie rescue.  I wanted so very much to adopt and save a dog's life.  I ended up with a beautiful dog named Juancho!  He is awesome in every way.  I couldn't ask for a friendlier and happier little doggie.  He has since settled into live in Oslo, going on long walks in the forest and taking siestas on my sofa.  The whole process of adoption at Julie rescue was extremely easy, even though Norwegian is my third language.  The norwegian representatives were constantly giving me updates and information on Juancho.  And, everytime I wrote Julie with a question she would go out of her way to help me and provided me pictures of Juancho so that I can see him while I waited for his arrival to Norway.  I would most definately recommend Julie rescue to anyone who wants to give a dog a new start in life.  I would hope that people not be persuaded by what they have seen in a one-sided documentary, but rather try it out for themselves.  I would never recommend something that I don't believe in 100 percent.  I have much experience with dogs, having volunteered at animal shelters in the U.S. and as well as rescuing some of my very own dogs.  I can attest that these dogs are very well behaved and healthy.  Besides, there is no guarantee in life.  I can go and buy a pure breed from a reputable breeder and in a few months find out that my pure bred is sick.  It happens!  I have a friend who bought a pure bred doberman who died of liver failure at two years of age.  Do not let the fear of something like that prevent you from considering adoption.  You will feel good you did knowing you gave a chance to a dog and they will repay you with lots of love!  Julie I hope you continue your tireless efforts to help the unwanted dogs of Spain.  Juancho thanks you from the bottom of his heart!
 
Hugs,
 
Jessica and Juancho!  Norway


 
Hallo Julie!
 
First of all I will thank you for the great job you are doing for all the dogs in your shelter. ( No matter "Uppdrag granskning in Sweden" ). Well done Julie! And secondly for my little darling named Dream, in Spain, now her name is Jolly. Fits her right!  She is a dream, but also so full of life, joy and a hole lot of fun. Just like I hoped och whishes she would be. I just love her and it seems that she loves me back of all her heart. It´s her and me always. 
 
I know she was left to a shelter in Granada before she arrived to you as a little puppy but if you can tell me more about her background while she was living at your place, I would be most grateful. Have you any idea what mixture she is, is not importent but my guesses is a bit of borderterrier and something small. I don´t know. It dont matter really, it would just be intressting to know for some reason.
 
Anyhow - she is just a little star - and my big star I just love her sooo much and all the joy she gives me and rest of my family.
 
Looking forward to hear from you
Regards
 
Lena and Jolly 
 


Den Sanna historien om bilresan. 


Hejsan allesammans.
Jag ville bara skriva några rader om vad jag tänker och tycker.
Jag har bestämt mig för att ta hem en hund från Spanien vid namn Diva,  kommer dock inte förens i ca Juni. Jag har fått höra både det ena och det andra om spanska hundar så fort jag har nämnt det men har valt att bilda min egen uppfattning.
Jag har vart i kontakt med Ingvor, Denise och Julie själv och känner mig mycket trygg i mitt val. Det är också tackvare alla nöjda hundägare som har skrivit och låtit mig ta del av deras erfarenheter. Jag letade upp Uppdrag granskning på nätet och valde att kolla på inslaget trots att ja redan är bestämd. Det jag såg va i vissa fall läskigt och omtumlande , men tyckte ändå att det såg ganska bra ut med tanke på förutsättningarna. Dom måste ju tänka på att Spanien inte är Sverige. Och det som fick en att tänka till va att dom endast visade 2-3 sjuka hundar om och om igen igenom hela programmet. Då kan man ju fråga sig "dom andra då?" . Han verkar prata en hel del dynga den där Pelle ärligt talat.
Och kan inte förstå varför dom är så rädda för en sjukdom som inte kan smittas här. och igentligen e dom nog inte de ändå, det ska bara bli TV av det. Blev väldigt upprörd. Jag är som sagt nöjd med mitt beslut och även om jag skulle ha just sådan otur att få hem en sjuk hund så finns det ingen anledning att skylla på någon i Julie rescue med tanke på all information jag fått och allt jag har läst. Alla har varit väldigt hjälpsamma och informerat om allt som kan hända. Det är ju en risk som jag tar, ingen tvingar mig ..
Tack ALLA, och jag ser fram imot sommaren :)
 

I am very angry about the way you are crucifying Julie and her organisation. Perhaps it’s because you have never lifted a finger yourselves in support of any cause or because there may be some personal interest in discrediting someone who does what they can within their ability.

If YOU had tried to set up an association or start up an animal refuge centre you would know that the financial, administrative and all other kinds of difficulties are infinite.

Being able to continue to help when you don’t receive any help yourself and all you encounter along the way are obstacles while trying to achieve your objective to protect animals, is demoralising and only someone with a certain degree of ‘madness’ and a lot of conviction and moral strength can continue to maintain their position to help.

Knowing Julie in person and knowing that there are so many people who admire her efforts even when human resources and financial means are almost non-existent, I can’t stop being shocked about your campaign to discredit her.

I am sure you don’t know that this woman has converted her ONLY property (HER OWN HOUSE) into a refuge and that she has sacrificed her family life for this. She can’t have her children and grandchildren to stay because there is no room for them. The dogs come first.

I know because I’ve spoken to her that she isn’t happy with the situation and she is aware of its limitations but the little help she receives doesn’t allow her to do more ( if you think that 450 euro is of some use then you have NO IDEA what it costs to feed and maintain more than 100 dogs).

I would love to be able to speak to you all in person and explain how hard it is to keep a refuge like this up and running. Indirectly I know about the experience, although I am hardened by many battles and I always think about how hard and difficult it must be for someone to get this type of project underway.  I work with drug addicts and I head a therapeutic community as well as being a psychologist and I am sure you would be surprised to know the struggle  I have day after day with society, politicians and administrative bodies to get a few measly crumbs of aid . I work with people at risk and the help I get is very limited, insufficient and tainted. Often I find it hard to go on with the project. All it would take is on top of all that my efforts were seen as being a means to get rich. I try to get to know the truth before making judgements about what I’ve seen on a video- a video which is making the producers and TV companies who transmitted it,  rich (of that I am 100% sure).  After that I ask myself the following

If I have so many problems working with people, what problems must those working with animals encounter?

If it takes every effort and help to keep me fighting for the people I work with, what courage must those working with animals have to keep going?

He who thinks money justifies these causes doesn’t know what it is to fight to keep a charity going.

INSTEAD OF ATTACKING THESE PEOPLE WHY DON’T YOU ADOPT ALL THESE ANIMALS ONE BY ONE? TAKE THEM TO YOUR HOUSE OR TO YOUR FRIENDS’ HOUSES, THAT WAY YOU COULD DO SOMETHING FOR THE ANIMALS.  I’M SURE JULIE WOULD BE DELIGHTED IF YOU ADOPTED THEM.

Stop talking and move yourselves and if you don’t then you simply

1)     are misinformed

2)     have bad intentions

3)     are armchair demagogues

4)     are hypocrites

Choose the option which best fits you before you continue to fire missiles against these people. (NOTE: you can choose more than one position).

Regards 

Alejandro Ramirez Reffay

 

Me indigna la crucifixión que estáis haciendo respecto a esta asociación y a la figura de Julie. Quizás por que no habéis movido nunca un dedo a favor de ninguna causa o por que haya algún interés en desprestigiar a quien hace lo que puede aunque no pueda llegar más lejos.

Si hubierais intentado crear una asociación o llegar a poner en marcha un refugio para animales sabríais que las dificultades económicas, administrativas y de todo tipo son infinitas.

Llegar a mantenerse en una postura de ayuda cuando no recibes ninguna ayuda y todo son trabas para alcanzar el objetivo de proteger a los animales es desmoralizante, y sólo una persona con un cierto grado de “locura” y mucha convicción y fuerza moral puede llegar a mantenerse en su postura de ayuda.

Como conozco en persona a Julie y como sé de otras muchas personas que admiran su esfuerzo, aún cuando los medios humanos y económicos son prácticamente inexistentes no puedo dejar de sorprenderme de vuestra campaña de desprestigio.

Seguro que no sabéis que esta mujer ha convertido su única propiedad (su propia casa) en un refugio y que ha sacrificado a su propia familia por esa idea, por ejemplo no puede recibir en su casa a sus hijos y nietos por que no tiene espacio para ellos, ya que los perros están primero.

Se, por que lo he hablado con ella, que no está contenta con la situación de su refugio y conoce sus limitaciones, pero que la poca ayuda que recibe no le permite hacer más (si crees que 450 € sirven para algo es que no sabes lo que cuesta alimentar y mantener a más 100 perros).

Me encantaría poder hablar en persona con vosotros y explicaros lo duro que es mantener un refugio como este. Yo conozco la experiencia indirectamente, aunque estoy bien curtido en muchas batallas y siempre me planteo lo duro y difícil que le debe resultar a cualquiera sacar adelante este tipo de proyectos. Yo trabajo con Drogodependientes y dirijo una Comunidad terapéutica, además de ser psicólogo y seguro que os sorprenderíais si supierais que he de luchar día a día con la sociedad, los políticos y las administraciones para recibir unas putas migajas de ayuda. Yo trabajo con humanos en riesgo y la ayuda que recibo es escasa, insuficiente y envenenada y muchos días me cuesta seguir adelante con este proyecto. Solo faltaría que encima mi esfuerzo fuera visto como un modo de enriquecerme. Intento conocer mejor la realidad antes de hacer un juicio sólo por lo que he visto en un video por el que si se están forrando los productores y televisiones que lo emitieron (eso si se que es cierto al 100%). Luego me hago las siguientes preguntas:

¿Si yo tengo estas dificultades trabajando con humanos que dificultades tendrán estas personas si su causa son los animales?

¿Si a mi me cuesta dios y ayuda mantenerme en la lucha por las personas con las que trabajo, que valor han de  tener estas personas para mantenerse?

El que piense que es el dinero lo que justifica estas causas no sabe lo que es luchar por sacar adelante una ONG.

EN VEZ DE ARREMETER CONTRA ESTAS PERSONAS ¿PORQUÉ NO VAS Y ADOPTAS UNO A UNO TODOS ESOS ANIMALES? LLEVATELÓS A TU CASA, O A CASA DE TUS AMIGOS, ASÍ PODRÁS HACER ALGO A FAVOR DE LOS ANIMALES. ¡¡SEGURO QUE JULIE ESTARÁ ENCANTADA DE QUE LOS ADOPTEIS!!

Dejad de hablar y moveos y si no lo hacéis es que sois simplemente:

1 PERSONAS MAL INFORMADAS,

2 PERSONAS MAL INTENCIONADAS

3 DEMAGOGOS DE SALÓN

4  HIPÓCRITAS

Elegid la respuesta que más se ajuste a vuestro caso antes de seguir lanzando misiles contra estas personas.

(Nota: Se puede elegir más de una postura)

Un saludo

Alejandro Ramírez Reffay
 


Hej Ingvor, jag hoppas datorn funkar idag, så det går att skicka mail. Tack och lov har kalla fakta nu kommit ut med djurplågeriet om gässen, det är ju medvetet djurplågeri, så kanske uppståndelsen kring JR trappas ner. Det är hos vissa människor stor skandal, att jag blivit lurad!!!! att adoptera hund från Spanien. Men poängen är att jag KÄNNER MIG INTE LURAD OCH ÄR INTE LURAD.
Det är det bästa jag har gjort min lilla sötnos är den friskaste lilla hund man kan tänka sig. Nany testades efter en vecka därför att hon var förkyld, hon har nu bott hos oss i 13 mån, och vi har testat henne en gång till för att få slut på eventuella spekulationer. Samma besked som förra gången, "ni har en kärnfrisk liten hund som är både söt och trevlig" fick jag till besked. Och så är det, Nany är helt underbar, glad tillgiven kelig och lekfull, allt man kan önska sig.
Jag tycker att om man tar sig an en vuxen hund, så bör man vara beredd på att man kan få problem med vovven och inte komma i efterhand, och klaga, på hemsidan får man ju en utförlig och lättfattlig information om sjukdomar som kan drabba hunden, och de mentala problem som kan uppstå, dessutom fick jag mycket bra info, från både Dig och Denise om hur hon fungerade i olika situationer. Om nu Pelle W vill ha slut på införseln av spanska hundar, så måste han ju också stoppa turismen, eftersom människor drar hit värre sjukdomar än vad våra stackars fyrbenta vänner gör. Jag har noga följt uppdrag granskning, inte för att hitta skit om JR, utan för att kunna bemöta det men P.W är inte intresserad av att ta emot andra åsikter än sina egna. Det mesta han har att komma med är ju gamla andrahandsuppgifter, om han är ute efter guldpalmen i journalistik, får han nog hitta på något annat än att ge sig på en grupp omtänksamma människor som gör sitt bästa för att världen ska se bättre ut. När jag tog hand om Sigge som är en välmeriterad utställnings- avelshund fick jag en både fysiskt sjuk och mentalt skadad hund, idag är han frisk, men har fortfarande en del sviter efter de mentala skador han led av. Jag vill poängtera att han är en svensk adoptivhund. Nu måste jag avsluta för datorn börjar hänga sig igen, men jag får vara glad att jag kunnat skriva så här mycket, det har tagit över en vecka sedan jag började... Du och alla de andra på JR är värda alla rosor som finns i hela världen och vi är många som är mycket mycket glada och tacksamma. pussar från NANY och Sigge, kramar från mig och Edvard.          Hälsningar från Monica
 

Hej.

Vi skulle vilja berätta lite om hur det gick till när vi tog en hund från JulieRescue.

Vi har velat ha hund länge men det har inte blivit av, sen var vi hundvakt i 6 veckor åt svägerskans hund för dom var på semester. Det fungerade jättebra samt blev väldigt tomt när dom hämtade hem henne. En vecka senare ringde min bror och berättade att dom hade skaffat en hund, och att den kom från något som hette JulieRescue. Vi åkte till Stockholm från Eskilstuna och hälsade på för att ta en titt, och det var en pigg och glad men lite blyg tjej som hette Candela. Då tittade vi på hemsidan efter en passande hund och nästan på en gång så fastnade vi för Marius, han såg så söt och lite valpig ut på korten. Han verkade passa oss perfekt både storleksmässigt och att han var väldigt social. Hela familjen var överens om att ta hand om honom och att vi skulle kalla honom för Pepe, som är en liten koppling till rasen som är Bodeguero och Pepes Bodega i Lasse Åbergs film. Sagt och gjort, vi bokade och betalade för adoption och kastrering på en gång. Sen inföll den lååånnga väntetiden, vi hade fått reda på att det kunde ta ca 2 månader, men trodde i vår optimism att det skulle gå fortare. Sen kom TV programmet Uppdrag Granskning som ruskade om oss lite grand, vi hade spelat in det och tittade flera gånger på det och tyckte att många saker han pratade om och tog upp med andra inte kunde vara riktiga. Dels så såg hundarna som man såg i dom olika hägnen ut att må ganska bra och verkade pigga och nyfikna. Hundarna som var i dåligt skick var det bara närbilder på och var kanske inte ens tagna där, plus att vi tänkte som så att det är ju faktiskt ett Rescue och inte en kennel så hundarna kan ju vara i dåligt skick när dom lämnas där. Så vi tog i stort sätt programmet för att vilja skapa sensation. Men vi upptäckte Pepe i programmet, det var han som kissade på den spanska tjejen och satt och slet i nackstödet i bilen, jaha tänker man då, men det fixar sig nog när han kommer hit tänkte vi. Sen fortsatte väntan. Men till sist så fick vi ett samtal från Ingvor som sa att han var planerad att flygas hit om en vecka, det var bara provet för tropiska sjukdomar som dom väntade svar på. När halva veckan hade gått kom ett samtal som sa att provet var bra och att han skulle landa på Arlanda kl 22:50 på lördag kvällen. Nu kom det lite nervositet insmygande hos oss. Bilderna från programmet där han gnagde sönder inredningen i bilen och kissade på folk dök upp. Vad hade vi gett oss in i och hur var han, han kanske skulle visa sig vara ett "monster" som skulle bli svårt att få bukt med. Men när vi kom till Arlanda och väntade så träffade vi en representant från JulieRescue som hade ägarpapper som skulle skrivas på och gås igenom. Hon dvs. Helena berättade även om hur organisationen fungerade och berättade även om bilresan i programmet där hon hade varit med själv. Efter lite försening av planet så kom till sist Ingvor och Pepe ut till oss. Pepe kom och hälsade på alla och var väldigt kelen och hungrig visade det sig. Vi hade tagit med oss både korv och kassler att muta honom med ifall det skulle bli problem att få med honom. Efter att vi hade tagit farväl av Ingvor och Helena så åkte vi hem till Eskilstuna, bilresan gick väldigt bra, han tittade ut genom fönstren i vår kombi ibland och sov ibland. Väl hemma kl 02:30 på natten så tog vi först en promenad, så han inte skulle kissa på någons ben. Då trampade han nog i snö för första gången, för han tyckte nog att det var lite kallt om tassarna. Efter en kopp te så gick vi alla och la oss, Pepe blev visad en egen säng i vårat sovrum, och till vår förvåning så la han sig där och sov resten av natten. På morgonen hade det hänt en olycka på köksgolvet, och det upprepades ett par gånger till under söndagen. Nu har det gått exakt en vecka sen han flyttade in hos oss, och det är en alldeles underbar hund, han är väldigt kelen och ligger gärna i knäet på någon, vem är inte så noga, bara det är någon som klappar och kelar lite. Han går jättebra i koppel, reagerar på Pepe och har redan lärt sig "sitt", ja det sista med lite hjälp av mutor förstås. Vi har varit hos veterinären och gjort en besiktning till försäkringsbolaget, han var lite mager och saknade några småtänder och hade öroninflammation, så nu får han örondroppar men annars var allt bra vad hon kunde se. Så vi hela familjen Berlin i Eskilstuna vill tacka Julie och hela JulieRescue för Pepe.

 

Vänliga hälsningar

Fam. Berlin

Eskilstuna


 

Tack Julie för all kärlek du ger oss (word-fil)


 

Öppet brev till Uppdrag granskning.

 

Hei,
 
Nå er det gått snart 7 måneder siden jeg adopterte hunden min fra dere, og
jeg ønsker bare å fortelle dere hvor fantastisk flott det går! Hunden min
er på alle måter slik jeg ønsket den skulle være, og også slik jeg bare
kunne drømme om at den ville være. Den er helt fantastisk! Den er pen,
sprek og sunn. Den er snill, vennlig og tillitsfull. Den er energisk, lett
å dressere, lett å lære nye triks, og fantastisk oppofrende. Den er glad
og fornøyd. Leken og rolig. Og den er villig med på alt jeg tar den med
på. Den er rett og slett en helst fantastisk drømmehund, mye bedre enn jeg
trodde var mulig! Så tusen, tusen, tusen takk Julie Rescue for at dere
reddet denne flotte hunden min fra gata, og brakte den til meg! Jeg, og
hunden min, er dere evig takknemlige for arbeidet dere gjør.
 
mvh
Ruth Therese E,
lykkelig eier av Benito Boniato.
 

 
Hello Julie!

We want to write to you now when it´s a hard time for you and the organisation. We are so happy over our Macarena!
She´s such a wonderful dog. And she does´nt show any sign of being sick at all. She seem to be a very healthy dog. We have seen the tv program and I find it very strange that there is´nt any positive persons in it?! I think that is a proof that not everything that they say is true.
One thing that I really reacted on was when they sad that you had bought dogs in a petshop, and then sold them to Sweden and sad that they were dogs from the streets. Nothing more...If that was true, why did´nt they interview the petshop owner? Why did´nt they show something from it? And why should you buy dogs? You have a lot of dogs, you dont need to buy any.
Maybe there is things that is not perfect in your organisation. Maybe there is things like castrate dogs and so on. But that does´nt make you a bad person.
I just want you to know that we love our Macarena so much! She´s so wonderful! Evererybody that meets her loves her! We even have had  three different people that has sad that they want to buy her! :0) But she´s not for sale! Never!
Thank you again for a wonderful dog!
I hope that it will turn to something good in all the bad things that happens. Good for you and good for your dogs.

Love
Fam. H
 

Hej Julie och Ingvor
Idag har vi varit på en promenad i skogen och då kom alla tankar om Er och orättvisan, om människor som gärna anklagar andra, om människor som tror på allt som visas på TV. När jag ser min Nibbe hur glad och fri springer han då tänker jag alltid på Er; det är Ni som har räddat honom från alla hemskheter. Jag tror att han vet detta och är tacksam. Kämpa på, jag och alla andra är med Er.
Ewa och Nibbe


 





Hej!
 
Jag och min sambo adopterade Logan (numera Ozzy) från JR November 2007 och vi är otroligt glada över att vi fått en sån fin hund. Han är otroligt tillgiven och vi har inte haft några som helst medicinska problem med honom. Vi har även skaffat en ny hund (dock från Sverige) så nu har Ozzy en "lillasyster". Det funkar hur bra som helst och de älskar verkligen varandra. Ville bara visa mitt stöd med anledning av programmet på TV och jag tycker det är tråkigt att uppdrag granskning endast fokuserar sig på de fall som kanske inte varit så lyckade. Om nu JR adopterat ut över 600 hundar och endast ett fåtal av dem blir det någon miss med, tycker inte jag är hela världen. Över 600 hundar på ett år är ju 60st i månaden. Inte konstigt att Julie inte har tid. Istället för att tracka ner på någon som Julie som verkligen försöker göra världen bättre för hundarna kan ni istället göra ett TV program om alla hemska idioter som slår, sparkar och bara kastar ut sina hundar hur som helst. Nej fy fan! Kämpa på Julie, du har vårt stöd.
 
Många kramar
 
Familjen S. med Logan (och hans nya lillasyster)

 

Hi Julie!

 

I just saw the shitty program "Uppdrag granskning", and I'm so sad and mad, it's so unfair and so wrong. I just wanted to let you know that I'm thinking about you a lot and are 100% behind you. Do you remember Bruno that you helped us to save? He is the most wonderful dog! I didn`t thought it was possible to love someone so much as I love him. He wouldn`t be here in Sweden if it wasn`t for you! I will always be grateful!

 

 

People are often unreasonable, irrational, and self-centered.

    Forgive them anyway.

         If you are kind, people may accuse you of selfish, ulterior motives.  

Be kind anyway.

         If you are successful, you will win some unfaithful friends and some genuine enemies. 

        Succeed anyway.

If you are honest and sincere people may deceive you. 

Be honest and sincere anyway.

           What you spend years creating, others could destroy overnight. 

Create anyway.

           If you find serenity and happiness, some may be jealous. 

Be happy anyway.

           The good you do today, will often be forgotten. 

Do good anyway.

        Give the best you have, and it will never be enough. 

Give your best anyway.

        In the final analysis, it is between you and God.  It was never between you and them anyway.

(Poem by Moder Theresa)

Med dessa ord av moder Teresa vill jag tacka er alla som kämpar för livets rätt till sig själv. Livet är ingen aktiekurs vars värde stiger och sjunker. Utan  allt liv är värdefullt och har full rätt  till sig själv. Glad så glad är jag att ni alla finns. Ni som gör betydelsefulla insatser för våra sargade och illa bemötta/behandlade fyrfota vänner.  Kärleksfullt tack till er alla och till Julie för allt du/ni uträttar i vår värld. .

”Kärleken skapar alltid, den förstör aldrig. I detta ligger det enda hoppet för människan.” (Leo Buscaglia)

 

Första gången jag träffade Zog var på flygplatsen när han kom till Sverige. Då hade jag ännu inte bestämt mig för om jag skulle ta honom och han skulle då till ett tillfälligt hem ett par dagar. Jag blev förvånad över hur lugn och säker han var, trots att han just hade flugit ända från Spanien. Men när jag väl hade träffat honom så var det inte ett svårt beslut. Han charmar alla som han träffar och jag var inget undantag. Två dagar efter att han kommit till Sverige så hämtade jag honom hos dem som tagit hand om honom. Jag bor inneboende hos en vän och hans flickvän och dom har också hundar. De blev genast vänner utan några bekymmer och han har även fått fler nya vänner.

I Spanien bodde Zog på en gård i närheten av en stor stad. Där hade han mest suttit fastkopplade och alltid haft sitt halsband på sej. Han var även väldigt smutsig när han kom hit. Så han hade väldigt lite muskler och en krage av nersliten päls runt halsen. Men han har fått ordentligt med motion en han kom hit och hans päls runt halsen har vuxit ut och samma dag som jag tog hem honom så blev han ordentligt tvättad och han blev så ren och fin. Vid jul så var vi till en hundsalong, Vacker Tass, så han blev väldigt fin till jul.

 

Jag trivs väldigt bra I Zog’s sällskap och jag är väldigt tacksam över att jag fick ta hand om honom. Och tack vara Julie Rescue så slapp Zog bli avlivad och jag fick en av de bästa vänner jag haft.

 

Hejsan!
Jag och mitt ex har adopterat en hund från JR 2005...smokey jo hette han då, numera billy. Vi tänkte att ni kanske vill länka till billys blogg på er sida. Där kan man läsa om hans vardag och även mina åsikter om Uppdrag granskning m.m Aktuellt just nu är även ett veterinärbesök på onsdag då vi ska ta prover för att se om han har Leishmania. Jag har även tänkt att åka ner till Spanien själv så snart som möjligt och detta ska man ju i så fall naturligtvis också kunna följa på bloggen. Adressen är Billy Boys Blogg

ett smakprov ur bloggen:

Jag ska erkänna att min första reaktion när jag såg programmet om JR var att bli väldigt ledsen och upprörd. Jag som hade sett Julie som en hjälte med en genuin kärlek till hundar, och av programmet att döma så var verkligheten något helt annat. Julie framstod absolut inte som någon djurvän eller hjälte. Så jag förstår alla upprörda människors reaktioner mot JR.

Men jag insåg efter lite funderingar att jag hade svalt uppdrag gransknings bete lite väl lätt. Journalister gör anspråk på att, till skillnad från skönlitteratur, skildra verkligheten objektivt och sanningsenligt. Frågan är hur "intressant" och debattstimulerande programmet om JR hade blivit om man hade skildrat det helt objektivt. Dem har ingen som helst anledning till att ta upp något positivt i programmet utan förmodligen har man letat efter enbart negativa inslag. För att skapa debatt, för att få höga tittarsiffror, för att klättra i karriären osv...och då får objektiviteten stiga åt sidan. Självklart är programmet kraftigt vinklat. Och det är synd att människor, precis som jag själv först gjorde, sväljer hela betet utan att tänka till först. Vi kan inte lita på journalistkåren. Det är ju något som de flesta egentligen vet. Ta bara kvällstidningar som exempel där man ständigt vinklar och förstorar upp saker. Aktuellt just nu är debatten om Liza Marklunds bok "Gömda". Den diskussionen tänker jag inte ge mig in på men det som de flesta från början trodde var objektiv sanning visade sig vara mer åt det skönlitterära hållet.

Dock tycker jag att det finns anledning att debattera JR och andra rescues, det är alltid bra med diskussioner. Men det, enligt mig, intressanta och diskuterbara är huruvida det är en lösning på gatuhundsproblematiken att flytta hundar mellan olika länder. Och vad alternativa lösningar kan vara. Jag har valt att adoptera en hund från Julie Rescue därför att jag anser att det är bättre att ta hand om en hund som far illa och redan "finns" så att säga, än att till exempel stödja kennlar som föder upp sönderavlade "fina" rashundar.

Jag tänker inte låta Uppdrag granskning förändra min bild på Julie och hennes rescue. Det har väckts funderingar och frågor hos mig men dem tänker jag själv reda ut och inte låta några karriärlystna journalister göra det åt mig. Förhoppningsvis kan jag resa till Spanien så snart som möjligt för att själv se hur verksamheten fungerar och bilda mig en egen uppfattning, och jag är ganska hoppfull om att min bild av Julie som hjälte kommer att återupprättas då.

Hur som helst så har jag tack vare henne fått en helt underbar vän som är bland det bästa som hänt mig. Och det kan inte något eller någon förändra

Mvh
Carolina
 

Hej Ingvor !

Jag såg det hemska programmet igår kväll och blev mycket arg på TV-teamet.

Hur kan man vinkla ett reportage så att allt verkar så fel.
Jag vet hur mycket du kämpar med att resa fram och tillbaks mellan Spanien och jobbar på rescuet.
Vet också om allt positivt du berättat och du säger att Julie har för mycket att göra.

Försökte efter programmet att chatta med reporten för att berätta att vi är jättenöjda. Men jag fick inget svar.
Han svarar ej på sådana  frågor med något positivt, det ger ju ingen publicitet.

Vi stödjer er och föreningen helt !

Behöver ni någon referens som är positiv och helnöjd med en Julie -hund så ställer vi gärna upp.

Hälsningar

/Eva , Thomas, Stina och Alexander Ney

 

Hej!
 
Nu har vi sett Uppdrag gransknings program om JR fyra gånger och vi är mycket upprörda över alla felaktiga påståenden. Mycket har vinklats, totalt utelämnats, tagits ur sitt sammanhang eller är helt enkelt lögn och överdrifter. Jag fick ont i magen av detta, eftersom jag vet att det i slutändan är hundarna som får lida och att människor i samhället blir ännu mer "rasistiska" mot importerade hundar från EU. 
 
Vår familj är stolt ägare till två underbara spanska "invandrare" förmedlade genom Julie Rescue för fyra år sedan. De är förnöjda, sunda, trygga och totalt okomplicerade hundar, som vi inte skulle vilja byta bort för allt i världen. När de anlände till Landvetter var de välnärda och nybadade. Vi har även haft svenskuppfödda hundar från "fina" kennlar, som trots detta hade alla möjliga sjukdomar, så renrasighet är ingen friskhetsgaranti. Innan vi adopterade våra hundar fick vi, såväl via intresseformulär som på telefon, svara på frågor och bli informerade om vad en adoption innebär. På en gång fick vi veta riskerna med att adoptera en spansk hund. Dessa hundar kanske är skygga, icke rumsrena, har traumatiska upplevelser bakom sig, diverse sjukdomar och krämpor (och som kan blossa upp senare, som t.ex. Leishmania). Att JR lurar godtrogna svenskar att köpa sjuka hundar av dem är en lögn. Aldrig att JR på förhand garanterade oss en helt frisk och felfri hund - bara att hundarna testades och vaccinerades mot dessa sjukdomar innan avresa. En person som adopterar en hund borde veta detta innan han/hon tar steget att faktiskt genomföra adoptionen, annars är en kennel att föredra. För oss är adoption ett sätt att ge en utsatt och herrelös hund ett bättre liv, vilket med säkerhet fodrar mer uppoffringar än att köpa en svenskuppfödd kennelhund. Att JR "lurar i" svenska köpare att alla deras hundar är gathundar är ännu en lögn. Våra hundar hade tidigare bott med andra familjer i Spanien innan de lämnades in till Julie och detta fick vi veta i förväg. Många hundar kommer från avlivningscenter, där folk lämnar in ofta friska hundar de tröttnat på, eller lämnas helt enkelt in direkt till Julie av ägaren själv, alt. vid grinden. Att en hund som levt på gatan skulle ha ett högre emotionellt värde för en JR-adoptör har jag inte uppfattat det som. Vikten av att rädda en hund beror inte på sättet den blivit hemlös eller levt på innan den kom till Rescuet.
 
Uppdrag gransknings påstående, att flygresan från Spanien till Sverige skulle innebära lidande, är befängt. Hundarna får lugnande medel och reser i luftkonditionerat och tempererat utrymme. Vissa små hundar får t.o.m. resa i kabinen som handbagage. Inte bara Julie Rescues hundar reser på detta vis. Även "fina" rasrena hundar flyger ju, t.ex. till utställningar världen över, på samma sätt. Är det inte djurplågeri då? Vi har också rest med bil till Spanien från Sverige ett flertal gånger, och då har våra hundar, både de svenska och de spanska, glatt hängt med. Om hundarna rastas, utfodras och får vila kontinuerligt är bilresan något de tycker är roligt. De flesta hundar tycker om att åka bil och känner sig trygga däri. Dessutom är det väl allmänt känt att en hund, eller t.o.m. ett barn, avlider om den stängs in i en stekhet bil för länge. Alltså kan det inte ha varit så varmt ute som det påstås, eftersom hundarna som vistades i bilen vad det framkommit inte tog skada. Det märks att reportrarna i Uppdrag granskning inte kan särskilt mycket om hundar och de spanska förhållandena i alla fall. Men det kanske snarare är intresset att hålla sig till en objektiv sanning som brister. Det blir ju inte lika bra TV annars.
 
För en svensk TV-tittare utan erfarenhet av (södra) Spanien må bilderna från Julie Rescues hundgård se illa ut, men man måste ha i åtanke att de spanska levnadsförhållandena inte på något vis går att jämföra med de svenska. Både människor och djur håller en mer "primitiv" standard vad gäller exempelvis boende och djurhållning, och då särskilt på landsbygden. I Spanien finns det inte ens en djurskyddslag. Efterlyser lite perspektiv, tack! Det är med andra ord lätt för oss att sitta här hemma i våra isolerade hus med fondtapeter och rostfria vitvaror och oja oss. Personligen tycker jag i alla fall att hundarna på filmen såg glada och välnärda ut och de trängdes inte. De har det säkerligen bättre där än någon annanstans, och man måste komma ihåg att JR endast är en mellanstation till ett bättre liv. I Spanien är hundar som sagt inte mycket värda och får oftast inte bo inne i husen, utan kanske stå fastbundna vid en koja, vara utelåst på en balkong eller i en patio, utan att någonsin få gå på promenad. Hundar är det inte svårt att få tag på billigt. Ta trendhunden nummer ett, som chihuahuan ju är, som exempel. En svensk kennel skulle ta runt 20 000 kr för en valp, men i Spanien kan vem som helst enkelt köpa en över disk i djuraffären för en tiondel av det priset. Sedan slängs många av dem ut eller lämnas till ett rescue när ägaren tröttnat eller när en annan ras kommer på modet. Inte konstigt att Julie har så mycket olika hundar i olika åldrar och av olika raser. Trenderna i raser skiftar snabbt (Pelle Westmans påstående om att alla hundar från JR är blandraser är alltså felaktigt). Skabb kanske en del av dem har, och smutsiga är de med största säkerhet, men det får man väl räkna med på ett så stort shelter med herrelösa hundar. Även hundar med ägare som bor i hus i Spanien drabbas oftast av hudparasiter och får avlusas i förebyggande syfte under vistelsen.
 
Konstigt att smittskyddsläkaren som uttalade sig i Uppdrag granskning såg det som ett stort hot mot folkhälsan att ett litet antal hundar i Sverige bär på en sjukdom, som endast kan spridas till människan via den här icke existerande sandmyggan. Det är inte särskilt troligt att stöta på en Leishmaniosis sjuk hund plus en sandmygga på samma ställe i Sverige med andra ord. I så fall verkar det vara farligare att resa till norra Afrika, Grekland, Italien, Spanien, Asien, etc., dit folk ju reser i massor. Trots att där både finns sjuka människor/djur och sandmyggor har jag aldrig hört att en svensk människa eller hund blivit sjuk i Leishmania efter en utlandsvistelse. Det finns nog värre smittor, obotliga och dödliga, att oroa sig för i framtiden. Snacka om skrämselpropaganda och att göra en höna av en fjäder. Råder det idétorka på redaktionen, eller?
 
Smutskastningen av JR som under en lång tid pågått och härrör från några bittra f.d. medarbetare, som kommit ihop sig med Julie och vill se henne krossad, orkar jag inte ens kommentera. Tur att det finns andra som orkar stå emot sådana människor och samtidigt ha energi över till att kämpa för hundarna, som tyvärr är de som får lida. Jag är imponerad av att Julie ändå går sin egen väg och fortsätter! Det krävs en individ av stål för att klara av det oändliga jobb hon utför, och det finns säkert en hel del människor som hon med sin starka personlighet har förargat på sin väg. Det ser i alla fall inte ut som att Julie använder pengarna som doneras för egen räkning, för att "tjäna pengar i big business", som någon uttryckte det i programmet... Också stor eloge till Annagreta Bernhard som har ork att bemöta allt skitsnack, och givetvis till alla medarbetare på JR, som arbetar för de underbara JR-hundarna! Fortsätt att göra det ni gör! Vi är många som står på er sida och som vet vad som är sant och ej, även om Pelle Westman inte är intresserad att ta med detta i sin s.k. granskning.
 
Hälsningar från Piña och Calines familj
 

Jeg må med sorg si det er bedrøvlig at Julie og hennes rescue org. har blitt hengt

ut på den måten jeg har lest om.
Men det er da alltid et sort får rundt i blandt oss som ska sette kjepper i hjula for
andre som ønsker og hjelpe.
Det er samme om det er mennesker,jorda vår eller dyr som reddes.
Uannsett vill vi her ta imot Josie med hele vårt hjerte og med god samvittighet vite
det at vi kan hjelpe til.
Både hjelpe Julie,Josie og til stor glede for oss å vite at vi har reddet en hund fra
Julie rescue.
Vi gleder oss stor til dagen hun kommer og vi håper det ikke blir så allt for lenge
til.
ET STORT TAKK TIL DERE SOM HJELPER JULIE OG ET STORT TAKK TIL JULIE SOM GJØR ALLT HUN KAN FOR DISSE UHELDIGE HUNDENE.STOR ARTET! STÅ PÅ OG FORTSETT DET GODE ARBEIDET DERE ALLE GJØR ALLEREDE.
Med vennlig hilsen Maria O.
 

Varför finns Julierescue?

DET är kanske den egentliga frågan vi alla ska ställa oss? DET är kanske någonting att göra ett tv-program om? Varför FINNS Julierescue??
I många år har jag följt arbetet via hemsidan på Julierescue och förundrats över denna kvinna,Julie, som har ägnat större delen av sitt liv åt herrelösa hundar. Hur hon sliter större delen av dygnet med alla hundar. Och att dessutom göra allt detta jobb med alla hundar, i ett land som Spanien, där många verkar tycka att hundar inte är mer värda än skiten under deras skor,måste vara fruktansvärt frusterande!! Hur många hon än räddar,så finns det alltid fler!

Det finns så mycket grymhet som hundarna(och många andra djur oxå) utsätts för av en del "människor",dumpade efter nån väg att klara sej själv,hängda i nåt träd i strypsnara,fastbundna på nån het balkong utan mat o vatten,listan kan göras lång. Varför görs det inget repotage om det!!! Varför ägnar man inte energin åt att faktiskt försöka svara på frågan: Varför FINNS Julierescue? Hur är en del av mänskligheten funtade,som bidrar till så mycket lidande för djuren?
Julie skulle med säkerhet välja att leva ett lugnt liv med några egna hundar,men det kan hon inte! Och det är pga att så många väljar att luta sej tillbaka och inte "se". Men Julie väljer att "se",hon ser hundarna,och jag är alldeles säker på att hon gör så gott hon kan.

Julierescue och alla andra hundhem skulle inte behöva finnas  om vi människor tog ansvar för djuren, och inser att vi människor faktiskt INTE har mer rätt till jorden än våra djur.

Många är hundarna som tackar dej Julie,för allt jobb du gör,du betyder mer än du tror

Adams och hans matte Anna
 

Såg uppdrag granskning och blev väldigt upprörd  över hur dom kunde smutskastade Julie och hennes verksamhet.
 jag och min familj köpte en Galgo för några år sen av henne som vi hämtade på arlanda .
vi är jätte nöjda med världens goaste hund.
Vi är tacksamma och glada att Julie räddade henne och vi tackar henne för hon vigt sitt liv till att rädda så många hundar som hon gjort
hon är en kämpe så vi tycker inte man ska smutskasta henne som lägger ner hela sitt liv på dessa stackars hundar
tråkigt att dom som arbetetade i organisationen  svek och blåste henne , ni borde skämmas som inte håller er till sanningen.
vi hoppas rättvisan segrar och Julie får upprättelse.
 
Ge inte upp Julie.
kram Agneta och Karin
 

JULIE och JR:s NUVARANDE medarbetare!
TACK för att ni gör ett fantastiskt arbete för de spanska hundarna - utan egen vinning och enbart för att hundarna skall få ett värdigare liv.
 
Jag träffar ofta flera -ja många - adopterade hundrar här i Sverige från JR o andra spanska org. Jag är ofta hundvakt och mer underbara hundar
får man leta efter. De har underbart temperament, glada,trevliga o friska.
 
Jag har mitt fritidsboende i Malagatrakten och är ofta på besök hos olika rescue i Andalucia.
Vid två tillfällen har jag kommit oanmäld till Almunecar o JR.
Jag har blivit väl bemött, visad runt av hundarnas ängel Julie  och upplyst om att man inte får komma under siestan, ty då vilar grannarna och vill inte bli störda av hundskall. Julie är en mycket bestämd dam - och det behövs. Speciellt när kvinnor kommer från kalla norden o säger sig vilja hjälpa till - då är det inte att arbeta 55 min o vila 5 min o avnjuta spanska, goda viner efter arbetstidens slut - nej dygnet-runt-jobb med skyddskläder o uppkavlade ärmar o turas om att sova på nätterna.
Och det är det som är så fantastiskt - ett JR-gäng som jobbar med glädje för hundarna, och ett gäng som är sådana djurvänner och inte ser prestige i
något de gör. Jag har träffat flera av dessa sanna djurvänner.
 
Jag blir bestört när några före detta s.k. medarbetare i månader spytt ur sig galla genom chatt o olika sajter anonymt o med pseudonym, för att riktigt förgöra JR. Det luktar mycket illa mellan raderna. Att kvinnor i sin bästa ålder har tid att sitta som tonåringar i stället för att använda sin energi till att hjälpa stackars hundar till ett bättre liv är för mig ofattbart. Har de inget arbete eller vari ligger bitterheten. När damerna inte lyckas knäcka JR-gänget, som till råga på allt har en fantastisk hemsida, som jag ofta hör hundägare beundrar - ja då går man till TV/media, som inte är sena med att vinkla och ljuga för att de fått ett scoop - Wow..... till vilket pris som helst.
Och när programmet snickras ihop - o klipps - då uppför sig TV-pojken som de tre japanska aporna på rad; " INTE SE_INTE HÖRA _ INTE TALA"....bara
det som passar dem själva, så det skall bli en katastrof. Nej, förtroendet har brustit för hur TV1 gått tillväga utan att kolla fakta. Skandal!
 
TACK JULIE och alla ni som arbetar för JR - Jag, min familj o mina vänner stöttar er!
Gunilla från Danderyd, Stockholm
 

Jag måste bara ta tillfället i akt att säga min åsikt och tillrättavisa er som gjort reportaget om Julie Rescue.
Så många fel, så mycket fel information, så hårt vinklat och partiskt program har jag aldrig någonsin skådat!
Alla dessa grava överdrifter och dålig journalistik visade verkligen hur oseriös denna så kallade "granskning" var. Det värsta är bara att så många människor tror på er, och tar det som en självklarhet att ni skildrar sanningen! Jag var en av dessa människor tills jag nu sett hur det verkligen går till.
 
Jag börjar med Pelle Westmans kommentarer när han vistades i hundhägnet hos Julie. "200 hundar trängs i hägnen"... Trängs? Verkligen? Jag har varit där flera gånger och har aldrig sett en trängd hund hos Julie. Vad fick dig att fälla en sådan kommentar? 
I ett segment envisades Pelle Westman oförskämt att valparna blandats med sjuka hundar, trots att Julie tydligt förklarade att hundarna i fråga var gamla. Vad var ditt (Pelle Westmans) bevis på det, undrar jag. Du som är så hundkunnig (läste på chatten att du är hundrädd). Bara så du vet, en tovig hund behöver inte vara en sjuk hund.
Sedan uttalade sig Pelle Westman om alla hundkorgar och hundhalsband som har donerats till Julie. Vad vet han om hur fort hundkorgar går åt? Dessa hundar är många gånger inte riktigt socialiserade från början. Många är unga, andra beter sig bara som vanliga hundar gör, nämligen tuggar på sina bäddar. Dessutom såg man aldrig att ni var inne i hundarnas "sovhus", där bäddarna faktiskt ligger. Varför skulle hundkorgarna ligga ute i hundgården, menar du? Och alla hundhalsband? Skulle dem ligga ute i hägnet till ert förfogande? Det kan inte vara så att de ligger undanstoppade och tas fram när hundarna tas på promenad?
Pelle Westman avbröt Julie varje gång hon försökte svara på en fråga som HAN faktiskt ställt! Tänk om alla intervjuer gick till på det sättet...
Ni visade ingen som helst förståelse för Julies förklaring till många av problemen JR haft, nämligen TIDSBRISTEN. Detta är ingen dålig bortförklaring, det är verkligheten. Hon är en äldre kvinna med diverse krämpor som varje dag, året runt, PÅ EGEN HAND, sköter om ca 200 hundar, med allt vad det innebär (jag förväntar mig inte att du, Pelle Westman, ska veta vad det är, ovan vid hundar som du är - därav, varför alla dessa egna uttalanden om bl.a. "vanvårdade hundar" baserade på din okunskap?). Dygnet har 24 timmar, lite ska hon väl kunna få sova. You do the math.
Hon gör i alla fall något, finns det något i världen du försöker förändra, som du ägnar all din tid åt?
Ni säger att hon tar betalt för hundar som i Spanien inte har något värde, som att det skulle vara något dåligt. Kanske gör hon det för att hon anser att de har ett värde? Varför har vi hemlösa katter i Sverige? Jo, för att du kan få en katt på Blocket m.m. för en tia, de har alltså inget värde. Och vad gör folk med värdelösa "saker"? Jo, de kastar ut dem när de tröttnat, som gårdagens sopor. DET, vill Julie förändra för spanska herrelösa hundar.
Löjeväckande var det också, när P.W. för Julie tog upp vad som är olagligt i Sverige (jag tänker på hundarna som tillfälligt vistas i hennes bil), som att det är relevant för henne som agerar i Spanien!
Ni pratade med en tysk granne till Julie i inledningen till programmet. Hon antog att hundarna for illa för att hon hör hur de bråkar och gnyr ibland. Ännu en okunnig människa som uttalar sig om hundar...
Hundar bråkar ibland. Det gör även folks ungar, jag lovar. Skulle det vara ovanligt i en hundflock på ca 200 hundar, lite bråk och slagsmål?
 
Angående detta med bokföringen... Flera av de som ni använt som källor till programmet har haft med bokföringen att göra, vissa av dem står t.o.m. ansvariga för bristerna i den. Varför tillfrågades inte de om problemet istället för Julie som sitter i Spanien med hundarna och inte i Sverige med bokföringen?
VARFÖR HAR NI INTE GRANSKAT ERA "KÄLLOR"? Ni ska veta att det är personliga vendettor mot Julie som ligger bakom skälet till att f.d. medarbetare plötsligt vill "avslöja sanningen". Varför tillfrågades inte L och M om varför de stannade så länge i föreningen när de kände till sådana orättvisor? Varför gjordes inget med en gång från deras sida i så fall? Jag kan också avslöja att en f.d. kassör är polisanmäld av mig för pengastöld, och hon har bevisligen även tagit emot en hund av Julie som hon skulle avbetala, struntat i att avbetala den, sålt den för 6000 kr, och tagit pengarna i egen ficka, utan att nämna ett ord för Julie. Dessa människor är era källor, och ska spela offer och änglar i detta partiska drama medan Julie ofrivilligt och orättvist får spela skurk. Var finns ert ansvar för att ni låter dessa personer komma till tals inför hela Sverige på bästa sändningstid, och inte alla vi andra som har en annan sida att visa upp?
Ett bra reportage görs genom ställa rätt person mot väggen, till att börja med.
Detta gäller även Grannen, som hämningslöst uttalar sig om hundarna som tillfälligt och kortvarigt vistas i Julies bil. Fortfarande var det bara hans "vittnesmål" som fick stå som bevis för att detta skulle vara sant, och vem har granskat grannens motiv till att vara emot Julie? På JR's hemsida finns ett videoklipp som visar grannens obefintliga insyn över Julies bil. Ändå vet han att hundarna vistas i bilen varje dag i 8 timmar. Och hur svårt är det att förstå att vissa småhundar (det kan vara hundar som ofta provocerar de stora hundarna) behöver vistas i bilen de korta stunder Julie inte kan övervaka dem? Det är ju för deras egen säkerhet!
 
En av mina hundar kom med bilen som gjorde sin resa i december 2006. Ingen idealisk resa, visst, men absolut nödvändig. Då fick man väga mellan alternativen, och resan som gjordes var det bästa.
Varför tog ni inte upp att förslaget om bilresan länge låg uppe på hemsidan då det söktes förslag och hjälp från folk? Inga invändningar gjordes då, men det är klart, efterklok är ju lätt att vara.
Det förundrade mig hur lätt det var för J, vars hund kom med den bilen, att uttala sig om att hundarna hade haft det bättre där de var. J kan inte veta mycket om hur hundarna har det där de var, annars hade han nog inte tyckt så. Hur kan en besvärlig bilresa vara värre än den ihjälgasning som väntade hundarna i Spanien? Jag har väldigt svårt att tro att hundarna skulle lida bestående men av resan. Min hund var en otroligt skygg hund redan från början, han är bra nu, och inte ens han fick bestående men av resan. När P.W. dessutom tar upp faktumet att två hundar åkte i samma bur som om det var något negativt, blir det ännu mer uppenbart för mig hur ni greppat efter strån här. Ni har inte tänkt på att det kan ha känts tryggare för hundarna att åka två ihop, eller t.o.m. säkrare?
Och jag antar att ni som gjort programmet är supernoga med att kolla upp hur det köttet ni äter har transporterats hit? Jag menar, det är ju inte direkt ovanligt att köttkreatur transporteras levande under förjävliga förhållanden under långt fler mil än de 325 som hundarna har åkt, så det måste ni ju ha tänkt på, annars visar ni på väldig dubbelmoral. 14 hundar i en bil var ju så skandalöst...
 
K som är ägare till Pedro Negro inledde till allt nonsensprat om Leishmaniosis.
Jag tycker verkligen att det var konstigt att ni inte tog upp att Julie försörjer alla Leishmanosisbärande hundar med medicin. Det känns liksom som ett viktigt faktum. Och allt prat om att medicineringen skulle vara så dyr, det är den ju inte alls! Det fruktansvärda var att ni fick det att framstå som att Leishmaniosis uteslutande leder till ond, bråd död, vilket är total lögn! Jag har följt upp flera hundägare som medicinerar sina hundar för detta och aldrig har de haft några problem, de är som vilka hundar som helst!
Snacka om skrämselpropaganda när ni tog upp risken för smitta! Som ni påpekade själva så har viruset spritt sig i världen och det beror väl knappast på förflyttade hundar...
Tänk alla svenskar som reser till Spanien varje år! Är det inte större risk att de drar på sig Leishmaniosis av myggan själv där nere, än av adoptivhundar i Sverige? Hallå! Myggan existerar inte ens här! Nej, men vänta! Det fanns ju en TEORI om att den kan göra det inom några decennier! För det första har väl aldrig en teori spruckit förut, eller hur? Och att vi har större problem att oroa oss för när en tropisk mygga trivs i Sverige verkar ni inte bry er om att ta upp. Ni försvarar er med att ni bara har velat visa upp vissa saker, och inte andra. Men för mig, och många med mig, innebär ett seriöst och opartiskt reportage att man måste skildra ämnet från alla håll för att få en så rättvis skildring som möjligt. Och det är ju ert jobb! 
Ni gör utdrag på uttalanden från veterinärer som säger att Leishmaniosis påverkar hundägaren och hundens liv. Hur? undrar jag då. Kanske inte så allvarligt och negativt som ni vill få det att låta? K verkade vara blödigare när Pedro Negro bara syntes på nätet och hon "storgrät" än när hon faktiskt ägde hunden själv. "Det får inte kosta absurdum", sa hon. Bra, då vet vi hur hon känner för sin hund. Man riskerar sin hälsa, sa veterinärerna. Hur? undrar jag igen. Myggan finns fortfarande inte här och risken att bli smittad är fortfarande större när man åker till Spanien på semester.
Ni får det att låta som att JR har försökt dölja att vissa hundar har Leishmaniosis. De gånger det varit känt har ägaren alltid fått veta det då det t.o.m. medföljer medicin med hunden! Leishmaniosis kan ligga latent och alltså inte ge utslag på proverna, därav att hundar lyckats påvisa det efter att de införts i Sverige, vilket ni även där missade att informera om. Och återigen, vad är skandalen med smittade hundar i Sverige? TEORIN om att människan kan smittas av sitt husdjur om några decennier? JR bryter inga lagar här. Hade ni gjort era efterforskningar som ni ska, så hade ni sett att Julie håller sig så uppdaterad om sjukdomen som möjligt och att det på hemsidan informeras om vad Leishmaniosis är. Inget har alltså varit hemligt. Vilket ansvar innehar adoptörerna själva? Det som stått på hemsidan så länge har ingen reagerat på. Uppdrag Granskning ska tydligen behöva ta upp det för att få reaktioner, även om ni överdrivit till max.
Veterinären som ni talar med i programmet säger när han tittar på en Galgo att den är "avmagrad". Han verkar inte ha sett en Galgo förut för så ska de nämligen se ut. Det var absolut inget ovanligt med hunden på bilden! Måste också få applådera hans förmåga att med nästan all säkerhet kunna säga att hunden bär på Leishmaniosis! Tänk, genom att endast titta på en bild kan han bedöma att hunden är sjuk. Alla andra veterinärer behöver dock ett positivt blodprov för detta. Märkligt...
 
Vem har sagt att alla hundar som adopteras bort är tagna från gatan? Ingen i JR i alla fall. "Gatuhundar" används som allmän benämning av dessa hundar av många personer, det är inte JR's påfund. Ändå fick ni det att låta som att JR bedriver bedrägerier. Under de flesta hundarnas bilder på hemsidan, står en text om var den kommer ifrån. Det är ovanligare att det kommer från gatan än att det är något annat, vilket heller aldrig döljs. Om adoptörer sen får för sig något annat kan väl inte Julie hållas ansvarig för det. Jag säger det igen, var finns adoptörernas egna ansvar?! JR visar tydligt vad som erbjuds och frågor kan alltid ställas, både till kontaktpersoner i Sverige, och till Julie själv. Sen får man väl rannsaka sig själv och ta reda på vad man är ute efter!
 
Går vidare till det s.k. "fusket" med passen. Pelle Westman missuppfattade (omedvetet?) Julie helt angående hennes liknelse mellan vad hon gör med passen och vad en sekreterare till en veterinär hade gjort, om han haft en sådan (som många har). Hon menade alltså att hon fyller i passen för att spara tid och veterinären stämplar aldrig något som är fel, alltså finns det inget problem. När ni talade om för henne att det är olagligt i EU att fylla i ett pass som privatperson gjorde hon liknelsen att hon gör jobbet som en sekreterare (en privatperson) och alltså håller hon sig inom ramarna för vad som är lagligt.
Det enda ni har som "motbevis" för detta är "vittnesmål" från illvilliga och hämndlystna personer.
Det är sådant som skickar oskyldiga personer i fängelse.
 
Allt började med videoklippet av den sjuka hunden med blödande sår och kala fläckar, sa ni. Ni benämnde det som en "hudsjukdom". Jag undrar, vilken hudsjukdom var det? Borde ni inte ta reda på det? Vet ni ens om hunden var under behandling? Jag hade en hund med en parasitsjukdom som heter demodex. Han hade den allvarligare av de två typer som finns. I slutändan såg han precis ut som hunden i ert klipp. Jag behandlade honom under 6 månader innan han fick avlivas, allt på veterinärens rekommendation. Jag kan inte låta bli att fundera över hur det hade blivit om mina grannar hade skickat in en bild på honom och anklagat mig för vanvård. Då hade ni väl lyckats göra ett reportage om mig också, nu när jag vet hur det går till. Jag ser det som att jag gav min hund en chans, och att Julie gav sin hund en chans. Ibland funkar det, ibland inte. Borde vi avliva sjuka människor på samma snabba sätt som vi gör med djur? Det kanske är en fråga att ta upp, nu när dödshjälpdiskussionen är så het?
 
Ni talade med 21 missnöjda personer, varav 13 var f.d. medarbetare. 21 personer av hur många?
Varför ställde ni inte den siffran i proportion till antalet nöjda? Ville ni inte förmedla en rättvis bild av det hela? På chatten förklarade ni er med att ni i detta program endast hade som uppgift att skildra det orättvisa. Men hur kan man göra det genom att ta saker ur sitt sammanhang, överdriva, använda falska vittnesmål som bevis, och framför allt, genom att bara titta på saker ur ett perspektiv?
Genom att inte intervjua några som helst nöjda adoptörer vinklades reportaget något fruktansvärt och p.g.a. detta kan många av oss aldrig mer förlita oss på att ni gör ert jobb rätt. Hur många program har gjorts på detta sätt? Betalar vi TV-licens för det här? Vet era chefer om hur ni tillverkar varje program? Antalet missnöjda är alldeles säkerligen fler än 21. Men jag vågar lova att antalet nöjda är flerfaldigt högre än så. Och majoriteten vinner, vi står för den verkliga sanningen om Julie Rescue.
 
Nu har jag sagt min mening och jag hoppas att ni tar det till er som den bästa formen av kritik, jag menar ju väl, i hundarnas namn. För när allt kommer omkring så är det ju dem det handlar om, och det är tyvärr dem som kommer att få lida av ert dåliga program.
 
Tack för mig
/Alex
 
(måste erkänna att jag är lite skraj att ni gör ett lika negativt vinklat program om mig nu, men man får ju hoppas att ni lärt er något av det här)
 

Hej.. Hmm Jäkla skit program !! slutade att titta när sk. fd. medarbetare stod och "avslöjade" en det ena en det andra, så jag måste bara få säga ..ATT Om man bestämmer sig för att Hjälpa till i en ideell förening som nu Jr är, så är väl tanken just att man ska hjälpa till och samtidigt förändra någonting som man tror på. Hmm dessa människor som så gärna ville vissa upp sig samt göra sig hörda har ju lyckats med det, fast min tanke är,  skulle de inte ha gjort det när dom var med i jr, skulle de inte arbeta med hundarna på plats ?? Äh va ?? de står och tjafsar om pass..men de hade själva fått hem sin hund på detta viss som dom stod och "risa så illa !!! mycket märkligt. Nån har skickat in en video till uppdrag granskning på en hund som ligger och lider. det var ju väldigt djurvänligt att stå och filma detta ,skulle inte denna hemska människa ha agerat på plats ?? nej hon filmar åker hem skickar den vidare en process som säkerligen har tagit månader !! Uppdrag granskning tog inte reda på om hunden faktiskt hade tagits till Jr för att få dö i frid och inte på gatan eller upphängd i ett träd i en strypsnara utan hos veterinären i stilla frid.. ne det var inte viktigt.. men visst det såg bra ut om man vill rikta det illa.. utan nån sanning.
 
Johnnys och Pedros ägare måste väl nånstans ha förstått att det är en risk att adoptera gatuhundar eller fyllde de aldrig i en ansökan om att få adoptera en hund. där finns det många frågor att svara på , men kanske svarade de inte med sanning. Vänd er till en kennel om ni felfria hundar. Visst är det förargligt att ena hunden är sjuk.... men ... åter igen så är det en adoption.. en god gärning inte en egoistisk .. kan man ge en hund ett fint avslut på sitt tragiska liv så måste ju det ändå betyda mest.. egentligen inte hur länge den lever bara den inte lider.. det är det som är tanken med det hela.. är man inte införstådd i det så vänd er till en kennel!!!
Johnnys husse och matte.. BRA Jobbat Vetrinärsbesöket betalt.. annars grattis till en jättefin hund.. Hoppas att ni tycket att det var värt det..
 
.. det togs upp hur hundarna har det på Jr ..Ja.. den starka kvinna har inga vita pressade uniformer eller sterila lokaler utan hon har öppnat upp sitt Hem.. som vi här i Sverige inte ens skulle göra i en mardröm:) kvinnan har ju för sjutton inget hem kvar.. inget eller ingen är perfekt heller inte Julie men skillnaden från oss så gör hon något.. hon har öppnat upp sitt hem hundarna har förstört hennes hem :) ,bil:) det ser kanske lite illa ut men jag är helt på det säkra att alla hundar har det bättre där i väntan på ett nytt hem än på gatan i väntan på döden . Man får inte glömma att Jr bara är en passage. Från dem till oss!!!
 
..Hon tjänar miljoner ..tillåt mig skratta !!! det såg de inte ut som.. som sagt hon har hundarna i sitt hem sen om hon tjänar lite så kan vi väl bara säga Grattis Julie idag kan du köpa middag:)
 
Ne fy sjutton om det är så här det fungerar med Granskning och outsider ..vill man så kan man vinkla det så fel, även på det mest felfria. Men rätt intressant har det varit för nu vet man att det gåt. Pelle Westman ringde mig och frågade om Wilbur.. han hade Leishmania ,det visste han,, så jag tog lillprinsen till veterinären för test och det visade sig att Wilbur är frisk.. I flera veckor har jag försökt att nå Pelle via mail för att berätta detta men förgäves för det var bestämt redan från början att programmet skulle vinklas till JRs nackdel.
 
Typiskt svenskt tyvärr att att kasta skit som alla JRs bittra fd. medarbetare har gjort..
 
Nu måste vi stå enade och få Jr att överleva detta och berätta våran sanning. Att vi är nöjda med support och hundar!!
 
Kom Igen vi protesterar mot uppdrag Granskning.. Hela sanningen ska fram ..
 
MVH Marie W 

 

Vi har sett teveprogrammet idag och tycker att du har kraft och humor och tror på vad du gör. Vi har tre fina hundar från dig och känner många fler.
Ska vi ha fler hundar tar vi dem från dig också :-) Dina hundar är underbara och friska. Vackrare och mer personliga kan man inte få från "Hundfabriken"!

Tacksamma hälsningar
från Eva och Chris med
Balzac, Gaia (fd Galia), Ebro och Poppy, världens bästa kompisar.


 

Julie Rescue.....we love you and what you do for all the dogs.....sweden  is still a kommunist country sending propaganda in Television.
 


Hejsan
jag har en hund från Julie och haft henne i 2 år och jag följer hennes sida och mailar om min hund och jag har gott förtroende för JulieRescue och detta rekommenderar jag ..jag älskar djur och detta är en förening som fungerar .Jag är jätte nöjd och har bara bra att säga. Och jag är väldigt lycklig över att få ha denna underbara hund fd Pepa numera Sally.  Det är nog någon som är avundsjuk som ställer till det.
Ge Julie många kramar från mig och jag håller på er.
kram Maud L.
 

Med anledning av programmet som smutskastar Julies verksamhet, vill jag göra följande inlägg
Jag  tog en hund  Daisy sommaren 2007.Jag tänkte inte ha någon hund så länge jag bor där jag
bor med tre branta branta trappor upp till min lägenhet och utan hiss. Min dotter Helena var nere
hos Julie och fick se Daisy som då var tio år och hade det jobbigt med alla hundarna och värmen.
Hon blev utkastad på gatan av sina ägare när dom separerade, hur man nu kan göra så. En turist
 tog  Daisy till veterinär och sedan hamnade hon på La Higuera hos Julie. Jag övertalades och
adopterade henne vilket jag i dag inte ångrar en minut. En goare o mysigare hund finns inte
Kärnfrisk o pigg som en unghund. Hoppar lätt upp i fåtöljen och sängen. Alla i grannskapet
älskar henne och mina grannar tävlar om att gå ut med henne annars lever hon pensionärsliv
 med mig här i Örebro och det passar henne perfekt. Jag har också varit  Hos Julie i Spanien
och sett en hel del av hennes hundar och tyckte inte det fanns något att anmärka på där. Lite
tilltufsade och inte så fräscha kanske, men det är ju ändå hundar som levt på gatan. Glada
och lekfulla var dom  i alla fall. Jag såg också med vilken kärlek Julie behandlade sina hundar
Jag kommer att bemöta kritiken som kommer från människor här och berätta det positiva
med hennes verksamhet. Misstag har gjorts, men sånt händer även hos våra svenska
kennlar för att inte tala om på våra sjukhus. Det är mänskligt att fela ibland.
Vill ni se min lilla älskling Daisy, så finns hon med på dragningen av julkorgen
 Ge inte upp Julie. Vi håller på dig
Margaretha  o Daisy
 


Hej! Mitt namn är Mia D och jag har två hundar ifrån er och har inte några problem med Elvira eller Maximilian och en ny hund är på väg och han heter Trufo. Skulle ej ha med denna förmedling att göra om jag eller mina hundar inte skötts rätt och har alltid fått en korrekt information om att avmaskning skall ske. Det står också i kontraktet med informationen/mvh Mia D med familj
 

Kära Julie!!

 Har läst och förvånats över att ”drevet och häxjakten” på dig fortfarande håller på.

Du är, som jag förstår, en kvinna med stor karisma, stark vilja (en alldeles nödvändig egenskap för att kunna genomföra allt det du gjort, gör och kommer att göra ) och en utstrålning som jag gissar, inte lämnar människor du möter oberörda. Med din kärleksfulla vilja och kraft har du uträttat stora ting. Ting som många av oss inte kommer ens i närheten av. Ditt vackra hus har du överlåtit till  hemlösa och utsatta hundar. Hur många skulle ha gjort detsamma??

Du vet Julie att kvinnor av din kaliber får det inte lätt . Gissar att en hel del har försökt sätta dig högt, så högt upp på en piedestal . Där skulle du sitta och beundras. Men om du visade det minsta lilla att du också var en människa bland människor och gjorde det minsta ”fel”  Då,  anar jag att du fick/får  möta och ta emot starkt motstånd från de som hade satt dig högt där uppe på piedestalen.  Kvinnor får visst inte vara allt för starka, karismatiska och kärleksfulla. Lagom ska vi vara! Förminskare finns det tyvärr gott om på planeten Gaia. Ofta, allt för ofta är det de som inte gör en promille av det du gör och gjort som klagar mest och högst. Ingen enda kan ta ifrån dig allt du uträttat för våra fyrfota vänner. För alla hemlösa, skadade, utsatta, plågade hundar. Du har räddat många liv Julie. LIV.. LIVET som är det värdefullaste som finns och som tyvärr aktas väldigt lite på vår jord. Glad är i alla fall jag och mina Fem Juliehundar att du finns.

 

Vi har adopterat fem Julie-musketörer. Helt fantastiska personligheter.

Kenia, Charlie, Paqui, Placido och King.


Kenia                                                             Placido


Charlie och Paqui                                             Alla modiga Musketörer.


King                                                               Charlie

 

Kära Julie,

Jag skriver till dig för att ge dig mitt stöd. jag tycker att det är
hemskt att uppdrag granskning istället för att hjälpa dig så
smutskastar dom dig med lögner. Jag är vid din sida och tveka inte att
ta kontakt med mig om du behöver hjälp eller stöd som visar vilket
otroligt bra jobb du har gjort.

Jag var till Youtube igår och hittade en hund som heter Agnes. Hon har
bott hos er i 6 år enligt videon. Agnes liknar jättemycket hunden jag
fick av er. Hon heter Peggy och jag fick henne år 2003. Jag misstänker
att de kan vara syskon. Jag bifogar videon och är tacksam om du kan ge
lite mer information om Agnes.

http://www.youtube.com/watch?v=IzFrnnI_MdQ

Många kramar från lucila

 

Juni 2008 var jeg så heldig å få adoptere en liten hund gjennom julie rescue. Verdens snilleste, uskyldigste hund. Jeg føler meg heldig som har fått lov til å gi henne et nytt og trygt hjem.
 
Jeg syns julie rescue hele tiden har vært flinke å følge opp meg og hunden min. Det virker som de virkelig bryr seg om hundene og er opptatt av at de skal få et så godt hjem som over hode mulig. Eierne blir nøye vurdert før dem får lov til å adoptere fra julie rescue, noe jeg syns er kjempe bra, da det er mange som ikke egner seg som hundeiere.
 
Min hund er en utrolig vakker chihuahua og jeg er kjempe fornøyd med henne. Jeg har allerede anbeafalt julie rescue til venner og bekjente. Jeg syns de gjør en kjempe jobb og håper de skal få lov til å fortsette med det mange år til!
 
Christiane E
 

Kjære Julie

Jeg er så glad for at du gjør nettopp det du gjør, nemlig å ta vare på hunder som i utgangspunktet ikke har noen framtid. Hadde det ikke vært for deg hadde jeg aldri møtt min ”Chergui”.

Han kom til oss i august, og er en tillitsfull og lykkelig blandingsvalp. Selv om det sies at du ikke driver dressur, er han meget veloppdragen – han er lydig, går fint i bånd, bjeffer ikke på andre hunder og tigger ikke ved matbordet. Dette er ting man normalt sett må trene en hund til å mestre.

Når man adopterer hund fra et annet land og ikke minst fra en ”kennel” hvor man ikke har oversikt over hundens tidligere erfaring, tar man på seg et ansvar. Man, tar på seg et ansvar for å ta i mot en eventuell ”skadeskutt” hund, kanskje den har sykdommer, eller er psykisk skadet etter dårlig behandling, eller lignende. Man går inn i denne avtalen med åpne øyne for alle eventualiteter, dersom man er ”blind” bør man ikke påta seg dette ansvaret.

Jeg vet at ikke alle er like heldige som meg, men uansett; jeg takker deg Julie for den jobben du gjør og for at du har sendt ”Chergui” til meg. Han er meget lykkelig hos oss, og vi har rukket å bli meget knyttet til ham også. Vi går lange turer sammen og han har mulighet til å løpe fritt i skog og mark, han slipper å dele maten sin med andre, han har flere voksenpersoner rundt seg som har tid til å gi ham kjærlighet og pleie.

Så igjen, TUSEN TAKK Julie for at du passet på ham til han kunne komme hjem til oss!

Lykke til videre!

Janne

 

Hej Julie och Ingvor,

 
Har läst om Uppdrag gransknings påhopp på JR. Man blir bara så ledsen när någon pga personliga kontakter eller dålig erfarenhet ger sig på någon som verkligen bryr sig om hundar. Hur många svenska hundar ha ett EU-pass med div vaccinationer ifyllt? Fattar inte UG att det handlar om hundar som annars skulle ha fått levt sina liv på gatorna? Om sen Julie skulle tjäna någon krona på verksamheten, så är det henne väl unt, fast jag tror inte att hon gör det. Och var hon sover har väl inte med saken att göra! Sover alla hästägare i stallen?
Tack för att vi fick adoptera Valentin II, som numera heter Valle. En sån charmig, busig, social och lättlärd hund. Att han hamnade hos Julie berodde på att hans dåvarande husse skulle skjuta honom. Tack Julie för att du tog hand om honom!
Mvh
Lena o Mats B, och foxterriern Valle
 

Hei.

Jeg sender noen ord for å fortelle om min hund Piti som kommer fra Julie Rescue. Jeg fikk henne i oktober 08. Hun er en utrolig søt liten hund som fort ble knyttet til meg. Hun har fra første dag vært veldig avslappet og tillitsfull. Dette sier også alle som møter henne. Det har ikke vært noe å utsette på hennes helsetilstand. Hun er frisk, rask og er en svært aktiv liten dame. Jeg hørte om Julie Rescue og følte et stort behov for å kunne gjøre en innsats ved å redde en hund fra Spania. Jeg har lest om hvor store grusomheter som finnes der. Derfor bør man sette pris på at det finnes personer som engasjerer seg så sterkt som Julie og hennes medarbeidere gjør for hundene der nede. Uansett fra hvilken organisasjon man ønsker å adoptere en hund så kan man ikke forvente at man skal få en "perfekt" hund. Noen av hundene kan ha med seg en del balaster, men i og med at man er villig til å adoptere en hund, må man også tenke gjennom at dette kan medføre arbeid. Dette kommer klart frem i informasjonen Julie Rescue gir. Etter hva jeg har hørt så prøver noen å sverte organisasjonen og arbeidet deres og dette synes jeg er svært trist. Dette er en organisasjon som har et mål og det er å hjelpe hunder i nød til et bedre liv! Igjen vil jeg si at jeg er utrolig glad og takknemlig for den hunden jeg har fått, en flottere hund måtte jeg lete lenge etter!

Mvh Wenke
 

Hei.
 
Jeg har fått høre om ett tv program som snart skal sendes, og som skal inneholde
mye negativt om Julie Rescue-
 
Jeg vil derfor få fortelle hva min opplevelse med JR er.
 
Jeg fikk en hund fra JR for snart ett år siden. Adopsjonen gikk greit, og hunden ble
nærmest kjørt helt til døren, da jeg hadde problem med min bil på den tiden.
Kontakten med JR har hele tiden vært god, jeg har to med tilknytning til JR,
som jeg kan kontakte når jeg vil. Pr mail eller tlf.
 
Hunden vi fikk, har vært en stor glede for hele familien! Han er sosial, leken og ikke
minst, snill og rolig! han går fint sammen med våre 3 katter, og familiens småbarn.
man kunne tenke seg at en omplasseringshund, ville vært nervøs, redd osv, men
vi har ikke sett tegn på hverken nervøsitet eller aggresjon.
 
Vår hund er en stor del av familien, og vi har ikke angret ett øyeblikk på at vi
valgte Julie Rescue.
 
Vi har diskutert en ny hund, og da kommer vi til å kontakte Julie R en gang til.
 
Mine erfaringer med JR er udelt positive.
 
Håper positiv omtale av Julie Rescue også kan komme frem i Tv-programmet!
 
Med vennlig hilsen
Inger Lise A
 

Dear Julie!
 
In october 2008,Lula V,come to Norway from Spain.
Thanks to you for rescuing her!!
We was expecting a scared little dog but we was wrong!
It was a happy,funny little dog,and she has taken us all into
her heart! She loves our other dog Gizmo,the cat`s and the snow! :)
We have the greatest respect for the work you are doing to save
all the dogs! What life will they had,if it wasn`t for all you are doing
to save them!?
 
Thank you for LulaV!!
 
With love and respect - Aud S. and her fam. in Norway!!



 

Hey Julie.... I am so happy for my little Duke II....

I am not so good at english so I take my letter on swedish and hope you have somebody who can translate......

Den dagen då jag såg Duke II på bild och läste om hans historia blev jag helt tagen....

Det var inget att tveka på, han skulle naturligtvis ha någon som tog hand om honom på allra bästa sätt...
Hans sista år på jorden skulle bli de bästa som hänt honom...

Jag och mina barn bestämde oss för att adoptera honom...

Då vi ringde och hörde om honom stod det allt mer klart för oss att ta hand om honom....

Vi tyckte så synd om denna lilla vovve som hade blivit satt i bergen och blivit bunden i ett rep, för att dö en långsam död...
Människor kan vara så oerhört grymma mot djur...

Denna lilla utsatta varelse hade till sin fördel en livsvilja som inte går att beskriva....
Tänka sig att han lyckades bita av repet och sedan till fots ta sig ner till byn, för att hitta en vänlig själ som kunde tänka sig att ta hand om honom.....

Det var hans smala lycka att du Julie är en stor och sann djurvän, att du orkar med alla dessa herrelösa hundar....
Jag facineras av din älskvärda personlighet och att du är en sann djurvän...

Och tack för att du inte ockrar dig på oss som vill djuren väl, och för att du berättar allt om djuren...

Jag hade ett val att avstå Duke II när du berättade om hans lechmania-sjukdom, men för mig var det inget hinder, eftersom sjukdomen går att hålla i schack....

Han lever ett bra liv idag och börjar nu att visa sig lite mer hemmatam....
I början var han rädd och avvaktande för vad som kunde hända runtomkring honom, men idag är han en busig liten herre som vet hur han ska göra för att charma sin omgivning....

Tack än en gång för vår fina hund...


Jeanette A
 

Vårt møte med utrolige Julie
I disse dager er det ett år siden vi ble kjent med Julie. De siste fem årene har vi i januar tilbragt en uke i Almunecar. Ved en tilfeldighet kom vi inn på Julierescues websider og fant fort ut at hun har tilholdsted på "vårt feriested". Vi kontaktet Julie og spurte om hun hadde behov for transport av adopterte hunder til Norge. - Man kan ikke sende hunder på fly uten ledsager, da de i Norge må følges via tollen hvor chippet avleses og hundens pass fremvises. Julie var veldig positiv til vårt tilbud. I Almunecar møtte vi Julie. En utrolig positiv, arbeidsom og kjærlig dame. Vi fikk være med og besøke kennelen. Må si det er imponerende at et menneske har tid og krefter til et så stort ansvar som Julie har påtatt seg. Der var hunder i alle størrelser og aldre. Det kan ha vært 100 - 150 hunder der som hun har reddet fra den visse død. Hundene var glade og i godt hold. De får det beste fór og hun tilsetter maten sardiner for bedre hud og pels. På gjerdene hang det nyvaskede tepper og pledd til tørk. Hundene sover på gode tepper og hun vasker 8 - 10 maskiner med tepper hver dag for at hundene skal ha det godt om natten. Bare det forteller litt om hvilken omsorg og kjærlighet Julie viser for de hjemløse hundene. Vi har en amerikansk cocker spaniel på 12 år samt to persiske katter, og hadde bestemt oss for ikke å ha flere hunder. Under vårt besøk hos Julie kom det inn en puddel som turister hadde funnet i fjellene, fire zhi zsuvalper som ingen ville ha, en puddelblanding som var funnet forlatt bak en bensinstasjon og en chihuahua. Dessuten hadde en oppdretter tatt kontakt og spurt om hun kunne ta seg av en podengovalp. Denne valpen skulle vise seg å bli vår hund. Vi fikk den hjem et par måneder etter. I mellomtiden (i Spania) ble den veldig syk. Den fikk mageinfeksjon og bronkitt. På denne tiden hadde vi nesten daglig kontakt med Julie. Det Julie gjorde for vår valp var å legge den inn på den beste dyreklinikken i byen hvor den fikk intravenøs behandling og best tenkelig pleie. Hun besøkte valpen hver eneste dag og gav oss tilbakemeldinger om dens tilstand. Det var fra Julies side et enormt engasjement for å få den syke valpen frisk og berolige oss. Vi ble så glade i Julie at vi gav valpen navnet Julia - som er spansk uttale for Julie. Julia var ett år gammel i desember og hun gir oss enormt med glede. Hundene vi skulle følge fra Spania til Norge ble i alt fem stykker. Fire i bur i lasterommet og en på fanget. De som var i bur var to og to sammen. Julie mente det var for hundenes beste å være to i sammen. Her ser vi igjen Julies omsorg. Til slutt må vi få si at Julie gjør en kjempejobb og hun er det snilleste og minst egositiske menneske vi noen gang har møtt.
Siv og Roger S
.
 
Ps. Vi er for tiden på ferie i utlandet og leser ikke mail daglig. 
 


Kjære Julie og alle dere som gjør en fantastisk innsats for Julie Rescue.
Da jeg fikk høre hva som foregår rundt Julie og rescueteamet ble jeg svært lei meg og mener dette er høyst ufortjent.
Jeg dro selv til Spania i juni 2008 for å hente vår lille hund, Dizel (Negro) som jeg falt pladask for ved første øyekast. Jeg fikk, etter allerede første hendvendelse til kontaktpersonen, all den informasjonen jeg trengte, og vi holdt jevnlig kontakt ang adopsjonen. Jeg fikk også en privat mail fra Julie der hun fortalte hvor god liten hund "Negro" var og hvor mye han betydde for henne, og var svært glad for at jeg ville adoptere han.
 
Som sagt fikk jeg gleden av å reise til Spania selv, der ble jeg svært godt mottatt. Jeg spiste middag med Julie og hennes mann, vi snakket lenge om Julie rescue og jeg fikk raskt se lidenskapen Julie har for det hun driver med. Hun fortalte at det ikke alltid var like enkelt pga økonomiske mangler, men at hun ikke ville gi opp da disse hundene betyr hele verden for henne. Hun fortalte meg triste historier om hvordan flere av hundene kom til henne, og hvor lykkelig det gjorde henne å få adoptere de bort til noen som ville verdsette og elske dem.
 
Mye av tiden min i Spania brukte jeg til å hilse på mange av disse fantastiske hundene, de var så kontaktsøkende å kosete og man kunne godt se at de fikk kjærlighet og omsorg. De var ikke på noen måte redde for å nærme seg nye mennesker, noe jeg hadde forventet med tanke på fortiden deres. Selv om de var mange hadde hver enkelt alt det de trengte til en hver tid.
 
Jeg lærte mye på mitt korte opphold i Spania med disse utrolige menneskene, og det gjorde godt å tenke på at jeg fikk ta del i dette.
Jeg tok med meg min nye lille venn hjem, og han ble raskt et familie medlem. Jeg og min samboer kunne ikke ha ønsket en bedre hund, og hele familien synes han er et lite sjarmtroll. Han gir oss masse og vi elsker han veldig høyt. Uten Julie rescue hadde dette aldri skjedd.
 
Jeg vil derfor med dette takke Julie og alle som jobber i Julie rescue for å stå på for en så god og viktig sak. Dere fortjener så mye ros og respekt å jeg gir min støtte til dere 100%, håper alt ordner seg og at "stormen snart går over".
 
Kjærlig hilsen Anna Helene G


 

Hej
När jag har fått min Nibbe för två år sen har min tillvaro förändrats helt. På den tiden har jag precis slutat arbeta på grund av utmattnings-depressionen, samtidigt har min mamma varit sjuk i cancer, samtidigt dog min gammal hund. Vad mer kan man klara av ? Då bestämde jag mig att adoptera en hund och göra samtidigt en god gärning. Jag vet att det är "en droppe i havet" men det är ändå något. Nibbe gett oss allt; glädje, sysselsättning, kontakt med andra hundägare.
Julie, Du gav oss alla mycket glädje för liten peng , om man jämför priserna för hundar, samtidigt då vet man att man har "minskat" på antalet föräldralösa hundar. Bry Dig inte om alla granskningar, alla anklagelser, Du och vi /hundägare/ vet vad Du gör för arbete. Av min egen erfarenhet vet jag att man brukar mistänka människor som gör något annorlunda eller bryr sig extra om någon eller helt enkelt överstiger gränsen på det "vanliga". Hos oss kallas det Jantelagen.
Julie, stå på Dig, vi är med Dig.
Nibbe och Ewa L

Hej!

Mitt namn är Anna L och jag är 30 år. Skriver till med anledning av det repotage ni ska ha på säsongspremiären den 14/1 om organisationen Julies Rescue, som tar hand om hittehundar och gatuhundar i Spanien. Jag vill passa på att ge en annorlunda bild än den jag misstänker att ni ska försöka ge tv-tittarna. Har nämligen egen erfarenhet eftersom jag adopterade en hanhund därifrån i April i fjol. Min lilla vovve, Leo från Julies Rescue, är ca 2 år gammal och är en blandras mellan Lhasa apso och terrier och är världens underbaraste lilla hund som sprudlar av energi och glädje. Jag är evigt tacksam till Julie Lochbrunner som hittade honom på gatan när han var en liten valp och tog honom till sitt hem och räddade honom från ett liv som gatuhund.

Utan att överdriva räddade Leo mitt liv. Under hösten och vintern 2007 insjuknade jag nämligen i en svår utmattningsdepression och blev tvungen att bryta upp från mitt dåvarande liv som studerande i Blekinge och flytta upp till min mamma i Stockholm. Mellan november 2007 och januari 2008 kom jag knappt upp ur sängen, rasade i vikt, hade självmordstankar och svår social fobi. Innan mitt insjuknande var jag känd som en mycket ambitiös tjej med topp betyg, alltid många järn i elden, ett aktivt socialt liv och en person som alltid ställde upp både på arbetsplatser och privat. Under den svåraste tiden var djur de enda varelser jag ville umgås med, de lever i nuet, de dömer aldrig och visar alltid sina sanna jag. Strax efter jul och nyåret 2007/2008 började jag drömma om att ha ett eget husdjur, helst en hund eftersom jag alltid älskat hundar. Ganska snart bestämde jag mig för att jag inte ville ha en valp utan en vuxen hund ingen ville ha, eller som inte fått så bra början i livet. När jag väl bestämt mig för Leo eller Blas som han hette på Julie´s rescues (http://www.julierescue.com/hundar/hundar.asp-visa=hem-blas.htm) hemsida började mitt liv få mening igen. Kontakten med Julies Rescue-teamet var från allra första början mycket positiv, de kunde beskriva Leo ”som en framåt och nyfiken kille med fullt av bus i ögonen”. Jag fick även några nytagna bilder på lilla Leo, som skickades som en påskhälsning, vilket jag tyckte var mycket omtänksamt eftersom min kontaktperson Annette visste hur mycket jag längtade efter att få träffa min lilla vovve. Leos och mitt första möte skedde en kylig torsdagskväll i början av april. Leo delade då bur med en annan vovve, lilla Kiko som kom ut på små skakiga ben och därefter kom Leo ut som ett skott som gubben i lådan ”Hej matte här är jag” Det var sant, han var en nyfiken krabat tyckte livet var ett stort äventyr som var till för att levas. Efter ca 5 minuter i terminal 5 vänthall bestämde sig nog Leo för att matte verkade vara en bra tjej och la sig på rygg för att bli kliad på magen. Kan lugnt säga att det var kärlek vid första ögonkastet. Leo hjälpte mig tillbaka till livet tackvare sin otroliga glädje och nyfikenhet på livet. Han fick mig att bli social och våga mig ut och träffa människor igen. Att komma ut och röra på mig och få rutiner. Han har framförallt lärt mig att börja prioritera rätt och inte behöva vara så duktig hela tiden, att inte be om ursäkt för min existens och att ta mer plats.

Har sedan min adoption av Leo haft en kontinuerlig kontakt med Julies Rescue-teamet som varit otroligt hjälpsamma och tillmötesgående. De har uppskattat att jag skickat rapporter och kort på Leo i sitt nya hem. Och helt på eget bevåg har jag idag bestämt mig att jag vill skicka er detta mail för att visa att det faktiskt finns otroliga solskenshistorier kring denna organisation. Alla dessa människor kring denna organisation är sanna djurvänner som vill hitta dessa underbara varelser, som inte bett om att få komma till världen, nya hem. Att en kvinna öppnar upp sitt eget hem för att ge så många hundar ett tillfälligt uppehälle innan de förhoppningsvis får ett permanent hem, tycker jag är helt fantastiskt, detta borde uppmuntras och inte bestraffas. Att hundarna kanske inte under sådana omständigheter inte har helt optimala förhållanden är ganska förståligt. Men tanken är ju först och främst att få dem bort från gatan och rädda livet på helt friska hundar som annars riskerar avlivning och sen så småningom få ett helt eget kärleksfullt hem. Att alla hundar kanske inte är 100 % friska eller helt nybadade är alltid en risk man måste ta. Även om man i Sverige köper exempelvis en valp från en kennel finns det inte heller några garantier. Har flera bekanta som haft otur med sina renrasiga svenska hundar som av olika anledningar blivit sjuka. Det finns inga garantier för några hundar egentligen. Min Leo hade lite allergiska besvär när han kom till Sverige, pga. det schampo som användes innan han kom till Sverige, som dödar diverse parasiter, men efter en kur med penicillin var det borta. Jag önskar ni även tar upp den uppsjö av lyckliga hundar och deras nya familjer som faktiskt Julies Rescue har bidragit till.

Med vänliga hälsningar

Anna L
 

Hei.Har hørt om det som skjer anngående svartmaling av ditt arbeid for hundene i Spania.Vi har selv adoptert en hund hos Julie,en chihuahua som heter Lanzo.Vi har fått god hjelp fra vi leverte innteresse skjema,og helt til vi møtte en av Julies medhjelpere på Gardemoen den dagen vi hentet Lanzo.Syns det er helt forferdelig att noen kan få seg til og prøve å ødelegge dette supre opplegget..Tenker de ikke på alt det som blir gjort for hundene fra hennes side?Det eneste vi betalte,var chipsing,kur og vaksine,og bilett hjem til Norge.Har ikke angret en dag på att vi gjorde dette.Hva hadde skjedd med lille Lanzo om ikke Julie grep inn?Får vondt i meg bare ved tanken...Nei,stå på Julie,du gjør en super jobb.Bare tenk på alle de stakkar små som har kommet til gode og kjærlige hjem takket være deg....Jeg er stolt av og kunne si att jeg har en hund som kommer fra deg...Du har min fulle støtte...
Mvh.Gro E
 
Har fått en aldeles nydlig hund fra Julie.Hun skal ha all ære og ros for sin innsats med å gi hundene ett bedre liv.Stå på Julie - du gjør en flott jobb.
 
Hei!


Vi er de stolte eiere av 2 hunder fra JR, Dexter(tidligere Armani), og Titus(tidligere Koala).
Dexter fikk vi tak i her i Norge etter å ha lest annonse om at en hund trengte et hjem, mens Titus var vi selv i Spania og hentet.
Dette er flotte hunder, og vi er overlykkelige over å ha dem i familien vår

Vår opplevelse av JR har kun vært positiv hele veien.

Vennlig hilsen

Camilla Engen G & Stig-Magnus G

 

Hej.
 
Fick hem Wilbur i okt.-07. Mycket efterlängtad.
 
Han var väl då rätt tagen utav resan och behandlingen han fått i Spanien ..fast visst med viss återhämtning sedan han kommit till JR.
Han hade en del hudproblem och nån klo var lite dålig, fick en väldigt fin hjälp av JR som jag kunde/kan vända mig till närhelst jag behöver. De har följt upp med oro hur allting har gått och hur Wilbur mår. Det har varit mycket tryggt.
 
Mycket mycket fin suport med skicklighet.
 
Marie W.
 

Hej Ingvor.
Jag vet inte riktigt vad du vill att jag ska skriva om Kennedy (fd Chico V).
Han är en glad och livlig liten hund, nu fyller han snart 1 år.
Vi har ju inga problem det enda är ju hans hosta han har, men jag tror det är förkylning för den gick över men har kommit tillbaka, och nu är det ju kallt i Sverige.

Allt går jättebra med honom, han är väldigt lojal och lydig, han kan trix och älskar att busa.
Jag kunde inte ha önskat mig en bättre hund om jag ska vara ärlig.
Är det något mer Ni vill veta så kan Ni bara be om lite påfyllning så fixar jag det såklart.
God fortsättning,
Idun och Kennedy

ps. Bilden är på mig och Kennedy från julaftonskvällen



 
Hei.
Sender en hilsen fra en liten Spansk hund som kom fra Julierescue den 11 August-2008.
Han heter Curry,var 9 mnd den dagen han ankom  Norge.
Han slo seg til ro med en gang! Første tiden gikk han kun en meter fra meg, hvor jeg enn måtte gå...
Var sååå redd for å miste meg av syne.
Han er veldig avhenge enda,men på en annen måte.
Kan nå gå fra ham uten han piper,og det er bevis på hunden har slått seg til ro på en tryggere måte.
Nå vet han jeg kommer tilbake!
 
Er veldig fornøyd med hunden,og glad for å gitt ham ett orntlig hjem,der han trives.
Han elsker være ute,og veldig mange stopper å snakker med hunden. De synes han er så fin!
Mange har sakt at vi ikke kunne   vært heldigere med anskaffelse av hund. Det er jeg enig i!
Snillere hund skal man lete lenge etter! Bading,føning,kloklipp m.m.,går uten problemer.
 
Han har vært frisk hele tiden!
 
På kvelden hopper han opp i sofan,for å kose,og sovner ofte helt inntil oss.
 
Han går så bra sammen med min Afghanerhanne på snart 12år,og min Leonbergerhanne på 3år.
Leonbergeren har på en måte adoptert lille Curry! Han finner frem leker til ham,ofrer sin egen mat,lar den lille ligge å varme seg tett inntil magen sin. Er så moro å se hvor gode venner de tre hanhundene er!
 
Flere som tenker å anskaffe hund burde kontakte Julierescue!   
En meget positiv opplevelse,og man gir en hund ett nytt og bedre liv! Vi er sååå fornøyd!
 
  
Julierescue/Julie gjør en fantastisk jobb. Tenk alle hundene som har blitt reddet! Og fått ett godt liv!
Dette er en kjempejobb, som få hadde klart å gjennomføre. Ønsker Julie lykke til vidre i sitt flotte arbeide!
 
Takk for at vi fikk kjøpe Curry!



 

Hej Ingvor.
 
Tack för mailet ang. Uppdrag granskning.
 
Det är så tragiskt att folk som vill hjälpa till och göra bra saker ska bli på hoppade av andra som inte delar deras tankar och värderingar.
Att Julie av somliga kunde ses som en hundsamlare kan jag förvisso förstå.
Läste på Julies hemsida att hon hade hundarna i sitt hem och trädgård, men man måste ju se och förstå varför dom var där. 
Även om Julie brinner för "sina" spanska hundar, så har man inte så många hundar bara för det höga nöjets skull, utanför att man inte tycker att det finns någon annan lösning på problemet just då.
 
När en snöboll kommer i rullning så växer den !
 
Julie rescue har hjälpt så många hundar att få ett bättre liv, men har i gengäld blivit en måltavla för vissa.
- Otack är världens lön , heter det. Jag vill inte tro att det är så, men det verkar ju inte bättre.
 
Rayia har visserligen inte kommit hem än, men vi tycker att allt hitintills har varit 100% positivt !
Ingvors bemötande när vi ringde och sa att vi ville adoptera Lola 2 kan ingen klaga på.
Hon talade om att Lola 2 var sjuk i Leishmania och att det inte var någon hund att börja med.
Vi blev inte lurade att adoptera en sjuk hund, utan blev rekommenderade några andra hundar som skulle kunna passa oss.
Tillslut föll valet på Rayia.
Lola 2 ligger oss fortfarande varmt om hjärtat, men vi har valt att lita på Ingvor och hennes erfarenhet av dessa hundar och den nedra sjukdomen.
 
Forsätt med erat fantastiska jobb och låt det positiva få skina starkare än det negativa !
 
Med vänlig hälsning Maria och Torbjörn

 
Hei,vi adopterte vår hund Mago som vi nå har døpt om til å hete Neo i juli 2007.
Vi sendte inn en søknad om ønske av hund til julie rescue i perioden mai, juni.
Etter at de hadde sett på vår søknad og hatt noen samtaler med oss, anså de oss som en passende familie for Neo.
Vi fikk kort tid etter beskjed om ankomstdato og reiste ut til Gardemoen for og hente vår lille venn.
Der møtte vi  vår kontakt person som fortalte oss om at turen hadde gått bra og informerte oss grundig om bla hva slags for de brukte\ vi bør bruke ( royal cannin) og at man etter en flytur bør dra en tur til veterinær for å undersøke hundens ører.
Det første den nye matmoren fikk på sitt kinn var et stort smask av den lille voven.
Etter dette kjørte vi hjem til holmestrand .I løpet av uken oppsøkte vi en veterinær som kunne fortelle oss at alt var bra.
Vi opplever julie rescue som en positiv opplevelse og har anbefalt julie til våre venner som har lyst på hund.
Neo er en kjempe glad og livlig hund, som alltid er blid og menneskekjær.
Hans nest beste venn er vår katt Agassi som stadig er med oss og går turer.De leker ofte kjærlig og livlig med hverandre.
Vår lille venn er kjempe glad i barn og har vært med på å kurere mange sin hundeskrekk.
 
Vi er kjempe fornøyd med at vi valgte neo og julie rescue.
 
Med vennlig hilsen Janny og Ole i H ( Norge )
 

Skriver gärna och berättar hur det gått....jag har ju adopterat två hundar från Julie...ingen av dem har vart sjuka ...det som har varit är ju att de vart rädda i början när de kom hit till sverige...och den sista som vi tog han har vart här nu i ett år han är fortfarande rädd för främmande människor och till en viss del andra hundar....men kan inte tänka mig några så kärvänliga hundar som de två. De älskar oss i familjen. De som jag har adopterat heter Ilse och Ozzy (Orson)
 
MVH Katarina Ö
 

Hej Ingvor!
 
Vad tråkigt att det har blivit så, vi har haft nöjet att ta hand om lilla Rubis som numera heter Ludde. Han
trivs alldeles utmärkt och är världens gulligaste hund. Alla som vi träffar frågar vad det är för ras och vi
talar om att han är en blandis från Julie, och att vi varmt kan rekommendera hund därifrån. Vi hade
problem att själva komma hämta lilla Rubis när han kom till Arlanda med kort varsel, inga problem
ni ställde upp med en medarbetare som åkte och hämtade han och som hade han hos sig hela dagen när
hon jobbade. Vi åkte till henne på kvällen och hämtade lilla Ludde (Rubis), han var väl lite rädd
för allt nytt som var och kissade inne, men han lärde sig snabbt att man skulle gå ut. Han älskar
alla människor och är väldigt snäll och kelig. Vi ångrar inte att vi skaffade vår lilla spanska pojke. Han har
heller inte varit sjuk och nu fyller han snart två år så han har snart bott hos oss i 1 1/2 år. Vi har en
annan hund också som är Luddes bästa kompis som är en Softis han fyller sex år och Ludde älskar
honom, han är som en storebror för honom. Vi har bara haft positivt med Ludde och vi pratar bara
väl om Julie och försöker sprida vidare hur bra vi tycker att det har funkat för oss.
 
Hoppas ni får många positiva svar.
Vi önskar er alla en riktigt skön julhelg!
 
Från familjen Tomth.
 

Visst är det konstigt att något som Julie gör blir påhoppat!  Men varför inte!!? När man inte har nåt annat! Hunden jag adopterade iaf var väldigt fin o frisk! Visst vet inte hunden vad saker o ting heter på svenska. men det är upp till mig som adoptör att lära den.. Och hur som helst min hund har lärt sig en hel massa svenska kommandon, bara på en månad.. Han mår prima, det gör jag med!
 

Kära Ingvor och Julie! 

 
Det borde väl alla veta, som vet något om hundar, att hundar som är födda och uppvuxna på gatan utan uppfostran och kärlek inte kan vara perfekta hundar från början.
Det tar tid för dem att känna tillit till människor och våga lita på att de vill dem gott.
Många av dem har levt ett jättetufft liv och och fått slåss både för sin mat och sin trygghet.
Jag är världens lyckligaste matte till lilla LUIS, som nu varit hos oss ett år.
I början var han mat-aggressiv, och försökte stjäla åt sig allt ätbart han kom åt, och han hade gärna bitit den som försökt hindra honom. Samtidigt som han fick mycket kärlek och uppmärksamhet så blev han nerlagd på rygg när han bar sig illa åt, och så småningom så förstod han att det var jag som bestämde. Nu är han den mest underbara lilla krabat man kan tänka sig. Han kan alla kommandon och han kan vänta på sin mat och äta från min hand om jag vill.
Självklart kan hundarna inte få den här uppfostran hos Julie, hur ska hon hinna med det också.
Och det bästa är om den blivande ägaren uppfostrar sin hund, för då blir båda lyckliga och nöjda. Jag är väldigt tacksam för att ha fått möjligheten att adoptera LUIS. Han är en väldigt speciell liten hund. Jag beundrar Julie  och alla hennes jourfamiljer för att de orkar ta sig an alla dessa hungriga, hemlösa hundar och jag förstår också att det kan vara svårt att inte kunna hjälpa alla, eftersom allt tar sin tid.
Vad gäller pengarna och de 4.800:- det kostar att adoptera en hund, så ska man tänka på allt som gjorts för hunden, innan den kan skickas via flyg till tex Sverige. Den ska vaccineras, tas prover på, ha mat och husrum, flygbiljett  mm. Det blir nog inte mycket kvar av de pengarna, utan det går nog i bästa fall jämt upp.
 
Dessutom har jag fått betala min hund på avbetalning, när det efter hans ankomst hit, dök upp svårigheter för mig att betala allt på en gång.
Det är jag oändligt glad över och jag och LUIS älskar varandra, vi är alltid tillsammans och han sover med mig varje natt, han följer mig överallt och viftar alltid på svansen och är glad.
Han är frisk och pigg och är så söt, tycker matte och alla vi träffar när vi är ute och går på promenad.
Tusen tack och tusen kramar till JULIE och jourhemmen i Sverige.
Annika S
 

Hej!

 
Själv har jag Golfo2 och Pavarotti som båda kommer från Julie.
 
Golfo som bara varit hos oss ett par månader är en underbar liten varelse. Han har lite problem med att hålla sig inomhus men vi springer ut och in så mycket vi kan.
Han och Pavarotti har blivit fina kompisar men iblan tycker Pavan att Golfo är lite jobbig så då sätter han honom på plats. Pavarotti har bott hos oss i 6 år nu. (tror jag det är) Han kom 2002 om jag inte minns helt fel.
Han har haft lite problem med sin Leichmania men sedan han började mesicinera är allt under kontroll. Pavarotti Är 7 år.
 
Golfo tycker det är lite kallt i Sverige så jag har låtit hans päls växa ut lite. Trimmar den igen till våren.
Både Golfo och Pavarotti har en stor gemensam hundgård på dagarna. Min vän Kalle som hjälper mig med hästarna här på gården går ut med Pavarotti och Golfo flera gånger om dagen när jag är på jobbet. Ibland följer Golfo med mig till kontoret. Han älskar att ligga i sin korg där.
 
Hemma har han och Pavarotti hela huset för sig själv. ca 300kvm. Ja, vi vistas ju också här men alla rum är tillåtna.
 
Jag har inte märkt några problem hos Golfo eller Pavarotti. Det är två trygga hundar som älskar att stå i centrum. Matglada till tusen och älskar att jaga katter. Det senare är ju inte så positivt...men det är naturligt.
 
Jag kan bara säga gott om Julie. Hon brinner för sin uppgift och älskar sina hundar. Kan inte förstå hur någon kan tro något annat och något som jag är helt säker på är ju att denna verksamhet kan man inte tjäna pengar på. Det är omöjligt.
 
Skickar med en bild på oss så här i jultid. Ni får gärna använda både namn och bild på mig. Jag står verkligen för det jag säger.
 
Stor julkram till alla.
 
Jeanette K

 
 

Hej alla som jobbar med Julie Rescue, alla som adopterat hundar genom JR, alla som funderar på att adoptera & alla ni som bara tycker det är spännande att kika på hemsidan.
 
Just nu stormar det en hel del kring Julie Rescue, som får ta emot mycket kritik och ifrågasättande för sitt arbete & syftet med arbetet. Jag vill bara säga att oavsett vad alla kritiska personer vill och försöker få fram om Julie Rescue så är mina erfarenheter av föreningen enbart positiva! Jag köpte våran underbara blandis Deena genom Julie Rescue för drygt 3 år sedan. Deena var då redan i Sverige, men hennes första familj behövde snabbt omplacera henne. När hon kom till oss blev hon älskad av hela familjen från första stund, och mina svärföräldrar fick sig ett extra "barnbarn" att skämma bort ;)  Jag var inställd på att det skulle kunna bli en massa bekymmer, för att köpa en spansk ompaceringshund innebär ju trots allt att "köpa grisen i säcken". Jag hade fått mycket information om Deena, dels av personer från Julie Rescue, dels av hennes tidigare ägare i Sverige. Ändå kan man ju inte veta säkert hur hunden kommer att fungera i sitt nya hem, med nya förutsättningar. Allt gick dock över förväntan, och Deena blev väldigt snabbt hemmastadd och trygg i sin nya flock.
 
Lite små bekymmer hade vi i början med mask och svamp i öronen, men det fick vi ju snabbt ordning på med behandling! Deena la snabbt på sig lite mera hull och muskler, och har hela tiden varit en pigg och glad hund. En dag upptäckte jag att hon hade något som börjat växa på ögonlocklets insida, och det visade sig vara en elakartad cancertumör. Det följde en tid med flera operationer och mycket oro, men även det gick att få bukt med tack vare duktiga veterinärer på Regionsdjursjukhuset i Strömsholm.
 
Deena har blivit en självklar del av familjen och en kär vän. Aldrig någonsin har jag känt att jag skulle ha blivit lurad på pengar av Julie Rescue. Snarare tvärtom isåfall, med tanke på att hundarna är relativt billiga att köpa med tanke på att avgiften ska täcka både flygresa och veterinärkostnader. Många är negativt inställda till att ta hem hundar från Spanien, och menar att man ska ta hand om hundar som finns i Sverige istället. Jag anser att det ena inte behöver utesluta det andra! Jag har aldrig en sekund ångrat att jag skaffade Deena, och snart kommer vi att få hem ännu en hund från Spanien, även hon genom Julie Rescue. Vi längtar efter henne, och ser med spänning fram emot att få utöka våran flock!
 
Jag har hela tiden rekommenderat vänner och bekanta Julie Rescue, och kommer att fortsätta med det. Jag tror inte att Julie blir mångmiljonärska på sin verksamhet, och om det ändå skulle visa sig att så är fallet så kanske hon är värd det?! Jag tycker i alla fall att Julie Lochbrunner och föreningen Julie Rescue gör ett fantastiskt arbete för att hjälpa hundar i Spanien, och jag vet att hundratals glada mattar & hussar till spanska hundar i Sverige och Norge instämmer.
Fortsätt med ert fantastiska arbete!
 
Kramar från Jennie, Deena & resten av flocken.


 

Hei!

Det vil alltid finnes mennesker som vil ha noe å klage på,ved  andres arbeid og innsats,selv om de gjør alt de kan for å gjøre en god gjerning! Kansje det ligger misunnelse bak ,fordi de ser at noen får det til? Alle disse hundene som blir tatt hånd om, har ikke akkurat den beste bakgrunn og trenger derfor tid i henhold til sosialisering og foring! DETTE TAR TID! Når hundene kommer til stabile hjem og får masse kjærlighet vil det nok gå bra med de fleste ,(med noen få unntak),vil jeg tro. Det at dere tjener masse penger på dette,må være mangel på forstand. Det KOSTER nemlig mye penger til mat, vetrinær,reiser,osv., ja for å holde hjulene i sving! Det skal bli spennende å få Carmen hjem til Norge og jeg skal sende dere en mail så fort jeg kan! Nå må dere ha en fortsatt God Jul og et fantastisk Nytt År!    STÅ PÅ og lykke til med det gode arbeidet dere gjør for hundene.                                                                                     
M.v.h Mai-Brit E.

 

Så kom då den stora dagen,,, Vi stod där på Arlanda med stora förhoppningar och mycket slit i bagaget....
Från att se en bild på en hundvalp som vid första ögonkastet tog hela mitt hjärta med storm till att äntligen få hem honom.
Jag har tyvärr aldrig varit en människa som gör mycket för välgörenhet "jag har ju inte ens ett fadderbarn" Fast jag skulle gärna vilja så när det kom till att köpa en ny hund blev det självklart att köpa en hemlös utsatt via en hjälp organisation, jag kom i kontakt med Julie Rescue via en väninna som hade tagit hem två hundar tidigare. 
Vidare glamoröst blev det inte Ian var jätte skygg, saknade päls och vid veterinär besöket bekräftades de att han hade svamp i öronen, men tack och lov var det botat med en lätt behandling.
Nu har Ian bott hos oss sen i juli och vi älskar honom han har en tjock fin päls och är nu mycket mer social och är i perfekt hälsa.
//Mvh Ians Matte med Familj 
 

Hei.
Mitt navn er Liv og jeg er fra Norge. Jeg har vært så heldig og fått adoptere en nydelig hund fra julierescue.Den kom til Norge Søndag 2 November 2008. Alle jeg har vært i kontakt med fra organisasjonen ,fra vi bestemte  oss for å adoptere en hund har vært veldig hyggelige og imøtekommende. Alt gikk helt etter planen, og vi er veldig fornøyd med alt. Vi fikk verdens beste hund , som er snill og utrolig tillitsfull. Virker fornøyd og glad og er blitt familiens midtpunkt.Vil gjerne få takke for all hjelp og for at det finnes slike organisasjoner som gjør så mye godt for hundene. Tusen takk til ildsjeler som dere, lykke til videre.
Vennlig hilsen Liv.
 

Jag vill nu berätta lite om hur jag hamnade i denna förening. Historian började när min dotter Wiktoria kom ut till mej med bilder på en underbar söt vovve som hette Bozo, själv hade jag på den tiden ingen dator. Jag vart så kär i den söta lilla vovve och bestämde tillsammans med min man Bobbo att vi skulle adoptera honom. Vi tog kontakt med Monica som på den tiden var aktiv i JR och vi fick klartecken att han kunde komma till oss.
Det blev en lång väntan, ungefär 2 månader innan han kom, med hjärtat i halsgropen mötte vi honom på Arlanda, skulle han tycka om oss? Ut ur boxen kom en glad och pigg vovve som direkt kissade en enorm pöl och sedan skulle han hälsa på alla som var där, han var överlycklig över att komma ut ur sin bur.
Min dotter hittade senare en vovve till sig, Moro. EN gammal herre som endast hade en vecka på sig innan avlivning. Wiktoria åkte ner för att hämta honom och såg att han hade riktigt nötta och dåliga tänder men hon ville ändå ha honom. Väl hemma åkte dom till tandläkaren och Wiktoria bekostade dyr tandvård för att Moro skulle må bra igen. Tyvärr så klarade inte Moro av stadslivet utan fick flytta till en familj på landet istället där han nu lever som en kung.
Hur som haver så tyckte i alla fall Wiktoria att detta var ett bra tillfälle för mig som brinner för djur att hjälpa till och hon gav mig rådet att bli aktiv i JR, sagt och gjort så har jag nu varit med i JR i två år. Dessa två åren har varit otroligt lärorika. Både ris och ros, jag ser mycket som behöver förändras i SPanien, och jag ser förändringarna som redan gjorts. Det kommer ta tid innan allt är likvärdigt med Sverige i djurhållning men vi är på god väg. I Almunecar så synns det sällan en gatuhund, och är det någon som ser en så plockas den upp och lämnas hos Julie. Visst önskar jag att vi inte behövdes och att antalet skulle minska mer än det gör men allt tar tid. Men på La Higuera får alla hundarna vara i ganska stora hägn under dagtid, på nätterna stänger man in dom så att inte den elaka sandmyggan ska bita dom och ge dom Leishmania. Hundarna ligger mjukt på alla filtar och lakan som donerats till JR så dom har det bra även under nätterna.
På La Higuera har hundarna fri tillgång till torrfoder och vatten, så får dom också ett tillägg på ris, pasta, kyckling och ben under dagen.
Ibland så händer det att en hund kommer hem med nån skavank som vi missat, alla kan vi begå ett misstag, men vi jobbar på detta hela tiden för att minimera det.
Jag vill passa på att tacka alla kamrater jag fått i JR, adoptörer, jourhem och volontärer. Men den jag mest vill tacka är Julie som orkat med detta tunga arbete i så många år, och att hon lyckats minska gatuhundarna med så drastiska siffror. Här kommer lite bilder på mina vovvar.


Bailey, som bor i Spanien.                                 Titine, hittades i Almunecar på gatan.


Gregorio, hamnade akut hos oss i jourhem.         Rhomy, min man blev förtjust i henne.


Rhomy och Gregorio.                                        Bozo, vår första JR hund.


Cecar, vår svenska blandras.                             Bernard, jag blev så förtjust i honom som valp.


Och kunde inte låta bli att ta hem honom.
 

Vill berätta om mina spanska hundar. Lovis som fyller 2 år den 1/3 och Umberto som  fyller 2 år den 10/12.

Lovis är nog blandning av Podenco och breton. Hon är en underbar liten tjej som är mjuk och följsam. Väldigt känslig.

Glad och positiv. Älskar barn. Umberto är en Pastor Vasco. Spansk vallhund ,  gå in på spanska hundraser , Han är mycket lekfull, hade en del hudproblem när han kom men det var inga problem att lösa , Umberto är en mjuk och mysig hund lekfull och glad älskar barn  Vi har haft hundar i ca 40 år och  har haft otur med många . Vi älskar våra spanska hundar. Umberto älskar att bära pinnar och busa . Lovis vill bara kela och kramas. Vi är så tacksamma att vi fått de här två hundarna.  Vi hoppas att fler hundar får den här chansen till ett bra hem.


Lovis


                                                                     Umberto.


 

Hej Ingvor!
Vad kul att du skrev, jag hade just tänkt att maila över lite bilder på Tamika, som numera heter Chica :). Jag har lagt in några bilder på Julierescue hemsida också. Du får gärna vidarbefodra bilderna till alla berörda parter, då jag bara har mailadress till dig.


Vi är väldigt glada över Chica, hon är helt underbar och väldigt rolig pga sin valpighet. Hon är alltid snäll och glad och älskar allt och alla, positivt nyfiken och framåt. Hon reagerar inte ens nämnvärt när hon hör smällare ute, hoppas att hon bevarar lugnet på nyårsafton. Hon har enormt mycket kärlek att ge och älskar att få kärlek. Vi har inte börjat så mycket med dressyr ännu, då vi vill ge henne tid att anpassa sig först. Det viktigaste har varit att lära henne ordet Nej först. Hon verkar väldigt lättlärd och vill gärna vara till lags, fast ibland får hon glimten i ögat och busar. Hon är otroligt charmig! Hon tycker väldigt mycket om våra katter, även om de kan tycka att hon är väl framåt ibland, men det funkar bra.
 
Ha ett gott nytt år och tack för att du förmedlade Chica till oss!
 
Hälsningar Lena med familj


 
Hei
 
Jeg vil gjerne fortelle min historie om det å adoptere en hund fra spania.....
jeg kan ikke forstå at noen vil sverte en så flott organisasjon som julierescue.Julie er jo et helt fantastisk menneske som har viet hele livet sitt til å redde disse hundene.Det syns jeg vi skal tenke litt på!
Hvor mange hunder er det ikke der nede som trenger hennes hjelp, for å ikke snakke om alle de hun har reddet!!
Selv hadde jeg aldri hørt om J.R, og da jeg tittet innom siden ble denne fort lagt til i "mine favoritter".
Den dagen jeg fikk se månedens hund,Mizu, ble jeg både rørt og forelsket i den lille hårballen som satt på en stenmur med pels i alle retninger, og to små svarte knappeøyne.
Jeg logget meg på i flere dager bare for å se på henne, hun var så utrolig nyyydelig.
Da jeg kontaktet en representant fra norge fikk jeg god hjelp til hvordan hele prossessen ville foregå og hva jeg selv skulle gjøre.
Ventetiden var jo ekstra lang når man gledet seg sånn, for hun skulle jo ta masse prøver og klargjøres før hun kunne komme hjem til meg. Men mizu var absolutt verdt å vente på!!
Dagen kom og jeg tok imot henne på gardermoen....hun var akkurat passe nedopet for at reisen ikke skulle vær stressende for henne, og hun var nybadet å fin. For en flott jente!!!
Her på gården hos oss er det jo noen andre dyr også, et par hester og to store hunder, så jeg var veldig spent på hvordan Mizu ville ta den overgangen.Men det gikk over all forventning, hun tok seg til rette som om hun skulle vært der før! Julie må ha gjort en god jobb med henne, for hun var uredd og tok alt med godt humør.De første månedene i valpens liv er jo de viktigste.
Å få adoptere Mizu var for meg det største som jeg noensinne har opplevd med noe dyr. Hun betydde alt for meg!

Å miste Mizu var enda verre.....hun døde brått her hjemme på gården for ca et halvt år siden.man skulle tro at det var umulig sånn som jeg bor, da det ikke finnes trafikk foruten de som kommer til meg.
denne ulykken var umulig å unngå, for hun lå inni en stor busk og spratt rett ut og rett i bilen som kom kjørende.Heldigvis døde hun momentant, og led ikke.
Dette er veldig tøft for meg å skrive om, for jeg har brukt lang tid på å komme over sorgen, og jeg sørger enda.Derfor blir jeg både provosert og lei meg når noen visstnok mener at julie ikke har de rette hensiktene!!
Julie gav meg det fineste jeg noen gang har hatt...en skjøn liten tass, som hun selv hadde reddet fra døden.
Så TAKK Julie, for at det var nettopp meg som fikk oppleve denne hærlige lille hunden!
Jeg anbefaler dere til alle som ønsker seg en hund.
Takker også for all informasjon og kontakt jeg fikk da jeg ventet på Mizu.
 
Hilsen anne

 

Chica (fd Anis) är nog en av de absolut bästa familjehundar man kan ha. Redan från första dagen var hon en glad godmodig underbar själ som sökte mycket kontakt med människor. Hon har aldrig någonsin visat tendens till aggressivitet eller rädsla och hittills varit en kärnfrisk hund med god fysik.

Bemötandet i föreningen har bara varit positivt. Då Chica var en älskad hund hos JR var dom mkt noga med vart hon hamnade och jag kände mig hedrad som fick köpa henne.Hon besiktades hos veterinär i sverige efter mitt övertagande och det var ua.
 

Hej Ingvor!
 
Vad tråkigt att det har blivit så, vi har haft nöjet att ta hand om lilla Rubis som numera heter Ludde. Han trivs alldeles utmärkt och är världens gulligaste hund. Alla som vi träffar frågar vad det är för ras och vi talar om att han är en blandis från Julie, och att vi varmt kan rekommendera hund därifrån. Vi hade problem att själva komma hämta lilla Rubis när han kom till Arlanda med kort varsel, inga problem ni ställde upp med en medarbetare som åkte och hämtade han och som hade han hos sig hela dagen när  hon jobbade. Vi åkte till henne på kvällen och hämtade lilla Ludde (Rubis), han var väl lite rädd för allt nytt som var och kissade inne, men han lärde sig snabbt att man skulle gå ut. Han älskar alla människor och är väldigt snäll och kelig. Vi ångrar inte att vi skaffade vår lilla spanska pojke. Han har heller inte varit sjuk och nu fyller han snart två år så han har snart bott hos oss i 1 1/2 år. Vi har en annan hund också som är Luddes bästa kompis som är en Softis han fyller sex år och Ludde älskar honom, han är som en storebror för honom. Vi har bara haft positivt med Ludde och vi pratar bara väl om Julie och försöker sprida vidare hur bra vi tycker att det har funkat för oss.
 
Hoppas ni får många positiva svar.
Vi önskar er alla en riktigt skön julhelg!
 
Från familjen Tomth.
 

Dear Julie. We want to thank you for the best dog in the world: Jeny. She has been in Sweden now for a year, and is called Betty. We are so in love with her, and I think she feels the same way. She still loves to drive in the car like she did with you and she loves entrecote as before, but can also, luckily, eat other food. Sometimes I speak a little French for her, and she seems to like it! She sleeps in the bed every night, as close as she can. And she is so lovely; we just can't stop looking at her! Thank you, Julie, for the marvelous work that you do for all the dogs– may 2009 be the best year ever for you. Best wishes, Betty and Christin

I just want to know, that our family support you and your work with the dogs.
Diza has improved so much and is a happy dog. Thank you for all the great work you do.
Your a great rolemodel for me as a young animal lover, I hope that one day I will be able to do all the things that you do for these dogs.
Thank you!
Merry christmas / Emelie

 

Hej Ingvor!

Tack för ditt mail. Livet med La Vida Loca är helt underbart! Hon kom verkligen med Livet till oss alla i familjen så namnet jag gav henne passar verkligen. Min steloperation i ryggen gick alldeles utmärkt, mycket tack vare alla stärkande promenader som jag gick med Vida under sommaren före operationen i oktober. Och nu postop så är hon en del av min hellyckade rehabilitering.

När Vida anlände var hennes päls tunn och glanslös och hon saknade fläckvis hår, bl a på sin lilla svartvitarosa ”komage”. Numera är pälsen tjock och glänser som guld i solen och magen är nu täckt av fina, vita hår. Det har t o m kommit små fjun på de ärr hon hade. Två gånger om dagen får Orijens ekofoder (med 70 % vildfångad lax och ”ekologisk kalkon” samt växter och frukt) + kokt, färsk kyckling eller wienerkorv, eller grytbitar, eller blodpudding. Utöver det gillar hon att leka med och tugga på oxhudsben och hon får ett pedigree tandstensförebyggande mjukben morgon och kväll. Tänderna är fortfarande i bästa skick utan någon tandsten.

 

Eftersom jag behövde lite hjälp före operationen och då jag tyckte att det var roligare för henne att spendera den första tiden en stor familj på landet, så har vi bott mest hos mina föräldrar sedan hon kom i juli. Här har hon lärt känna alla, inklusive grannkvarterets barn, så hon är nu en självklar del av en stor flock. I huset mittemot bor en malanois tik som hon leker jättebra med varje dag. Hon blev rumsren otroligt snabbt när vi väl kom hit. Bajsat har hon aldrig gjort inne.

Vi börjar alltid dagen med en 2-3 timmars walkabout i skogen och över åkrar och genom fårhagar. När det är kallt har hon sin specialväst på sig och det är inga problem att få smörja in hennes tassar med skyddande vaxsalva. Hon går för det mesta lös med mig och håller sig alltid i närheten och kommer så fort man bara rasslar lite med kopplet eller ropar. Hon gick jättebra i koppel från dag 1. Ibland har hennes jaktinstinkt dock tagit över och hon har tagit rygg på en hare, fasan eller ett rådjur men hon återvänder alltid snabbt igen. Den enda varelse hon inte ville nosa upp var en skabbig räv som hon kände lukten av på långt håll. Det var jag som följde upp det spår hon visade medan hon tvekande smög bakom mig. Men så fort den hoppade fram och jag såg att det var en skabbig räv så höll vi oss borta från den hagen i några veckor. Hon har också lyckats med konststycket att fånga en lite skogsmus, vilken hon snabbt svalde ner men som jag lyckades fiska upp ur halsen på henne. Det såg ut som om hon idiotförklarade mig efteråt. Det har jag full förståelse för, men där går liksom min gräns… ; )

Vida har ännu inte blivit lämnad ensam mer än någon minut då jag gått ut med soporna. Eftersom jag är sjukskriven och det alltid är någon eller några hemma i det stora huset då jag är på rehab så har det bara blivit så att hon inte behövt vara ensam alls. Och så kommer det vara fram till sent i vår då jag förhoppningsvis kan börja jobba. Då kommer Vida att vara med min pappa som nu är pensionär och som står näst i rang efter mig som flockledare. Vida avgudar sin ”Moffa” : ) Jag funderar på att sälja min lägenhet i Stockholms innerstad och köpa ett hus här på landet och sen pendla istället. Det är ju så mycket roligare för Vida här. Så mycket friare och bättre.

 

Annars är vi ganska aktiva med lek både med och utan hundar och lydnadsträning. Vida älskar att sova middag och hon har två egna favoritfåtöljer och soffan som hon gärna busar och vilar i. På nätterna delar Vida och jag på en dubbelsäng med varsin tempurmadrass. Fast framåt småtimmarna tassar hon gärna över och lägger sig mellan mina ben där hon snusar så gott och skänker både värme och kärlek. Sin nya biabädd använder hon bara ibland och då mest när hon får ett ”bäddryck” eller för lek och bus.

Vida älskar också att cruisa i bilen, helst med vindrutan nere sittande i mattes knä med huvudet utanför. När Vida blir rastlös ibland eller vi ska hitta på något kul så tar vi en tur med bilen och kanske hälsar på någon av alla hennes hundkompisar.

Häromdagen var Vida och jag vakt åt en liten lhaasa apso valp på 12-veckor. Vida var en bra mamma åt henne men alldeles för snäll tror jag – hon lät t o m valptjejen ta hennes nykokta kyckling.

Vida är det absolut bästa som hänt i mitt liv och jag är tacksam varje dag för att jag fick äran att ge henne ett hem och en egen flock. Hon är sååå älskad av alla och förtrollar de flesta med både sitt harmoniska, mjuka lugn och sin knäckande, coola humor. Jag har skrattat hjärtligt varje dag sedan hon kom. Hon är helt, helt otroligt underbar och skänker så mycket glädje och kärlek. Sedan bara doftar hon gudomligt i sig själv och det bästa av allt: hon älskar att gosa och kela! Vida är helt perfekt med andra ord : )

Tack för att ni gjorde det möjligt att få ha denna vackra varelse i mitt liv!

Ha en riktigt GOD JUL & ett GOTT NYTT ÅR!

Sara

 

 

 

 

Hello Julie!
 
My name is Marie and have adopted two little sweete from you Hero and
Herkules :) We love them..
 
Sending you some pitcures..
 
We admire your work..
 
Love .. Marie


En glad hälsning skickar jag till er från oss i Sverige. Jag mår bra och är jätte duktig har lärt mig olika kommandon. "godnatt din plats" (då lägger jag mig i min fåtölj) stanna där (då får jag inte gå in i vissa rum), nej (då släpper jag saker jag nallat som tex strumpor från tvättkorgen) tack, tack (då betyder det att matte får ta mitt ben) Har fått en ny kompis som är en stor Golden retriever som jag brukar busa med när vi träffas.matte har skaffat mig ett bark stop halsband som piper när jag skäller som hon brukar använda till mig på tidiga mornar och sena kvällar då jag skäller på allt och alla som mest. Den roligaste nyheten i familjen är att matte ska få en liten bebis i sommar, men jag kommer iallafall va hennes älskling så det blir ingen ny vovve men katten är min vän så jag har nån att leka med på dagarna i alla fall. Men nu vet ni att jag har det bra och hoppas ni har det också.
MVH Monty (moaII) med familj.

 
 


Hello,
 
here are some newly taken pics of Teo. Cinka is my 12 years old
vizsla, Emlék is my 7 years old vizsla, Gracias the dark brown dog
with curly coat is my daughter's 5 years old Perro de Agua Español,
Dari is my ex-husband's 6 years old Hungarian Puli I rescued when he
wanted to kill her, Millie is my little naked 1 year old Mexican
mixed-dog, Candy, the almost white one is my other daughter's 1,5
years old mixed Golden Retriever. Teo has the blue collar around his
neck.
 
He has gained weight and looks quite nice now. He has assimilated very
well in our home with all the other animals. He plays a lot with the
other dogs and he loves our pig (we have a pig too) when she is on the
yard he plays with her too. I am sorry I don't have pictures of Teo
when he is playing with the pig, it is very funny. We laugh a lot
because of him. He is such a happy, funny dog.
 
We love him very much.
 

Wish you all the best for 2008.
Katalin and Teo with family

 


Hello Julie!
I just want to write and tell you that everything is fine whit me (Adams)! We are reading often in your homepage and follow the good and hard work you do every day whith all the dogs....you are the best!!!
We are collecting some things to all your dogs at La Higuera,(and something to you to,its Chrismas soon) We will send it to Invor,and she will take it to you! Sorry that we not can send you any picture now, something wrong whith the computer! We send some pictures to Ingvor,and she take them to you! 
Yesterday we read about Negrito on your page,such a very nice dog,feel so sorry for him. We desided that he could bee our "fadderdog".
Hope everything is fine whith you,you are allways on our minds!

Love from Adams and his family

 


Ur antons perspektiv :-)
 
Hejsan julie!
 
Jag har det toppen bra här, matte och husse skämmer bort mig.
Mina katt syskon Buzzeliza och simba fattade jag tycke för direkt.
Det har inte varit några stora problem med dem.
Jag kom hit till småland i sverige förra sommaren 2007.
Då var jag riktigt busse må du tro, riktigt valpig :-)
Jag charmar fortfarande alla här alla som ser mig vill ha mig,
Ja antar att jag är som jag är :-) tur det kanske..
Tjejer hua det har jag många av här vettu, många snygga brudar här.
Dem kallar mig för värsta kasanovan,jaja hur det nu stavas.
Min förra tjej molly flyttade med sin matte till Halmstad i sverige, där Matte
en gång bodde, jag var ledsen för det, men sedan hände något undebart.
Farmor kunde inte ha mig längre hos sig, Husses mamma då alltså.
Hon kunde inte ha mig om dagarna då matte går i skolan nu och husse jobbar, då såg mamma en anons på nätet om en dagmatte och där är jag nu om dagarna medans dem är iväg på dagarna, vet du vad, en hemlig, jag trivs nog mer hos dagmatte än hemma ;-) nej jag bara skojar. Borta bra men hemma bäst. Jag har sett hästar och kossor där jag var lite rädd i början, men det har jag vänjt mig av med, tror jag :-) åhh jag är ju så social.
Jag har en ny tjej min dag matte har en vovve som är valp, som heter alice.
Ps jag tror hon är döpt efte mig, hon är så snygg, men klängig :-) tihi..
Jag bara älskar att vara halv spanjoe/svensk men kommer aldrig glömma dig julie eller någon anann där nere i spanien, jag älskar dig fortfarande.
Här får jag en massa ben och leksaker i överflöd och en massa av kel.
Jag hade en kill bästa kompis innan, men tyvär fick han åka till hund himmlen, då han hade canser, vi fick iallafall vara vänner i några månader.
Men saknaden är stor efter honom, det var han som alltid lekte med mig, jag bara önskar jag brytt mig mer om honom när vi väl sågs, inte viste jag att han skulle åka iväg, men han var gammal och trött....
Matte hittade mig föresten bara av en slump på nätet sa hon en gång till mig, när hon letade efter hundar, hon minns nog inte exakt hur..
men där var din vackra sida och hon kunde inte slita ögonen ifrån mig.
Husse var lika förälskad, men rädda var dem, att jag inte skulle fungera ihop med dem eller med katterna, men det är som sagt avklarat :-)
Jag har fyllt 2år den 1november och matte fyllde 20år den 6november :-)
bara där är likhet häftigt eller hur :-)
nej nu måste jag sluta skriva, för att jag ska busa vidare nu :-)
Ha det så bra julie, ps matte och husse har pratat att åka ner till spanien någon dag, hälsa på, kanske bara kanske så skulle ja få följa med, om ja klarar av dem nervösa nerverna jag har att få se dig igen :-)
vänta på mig, pussa alllva vovva hos dig en blöt nos puss...
ÄLskar dig julie, det gör matte och husse med för att dem fick chansen att adoptera mig, för alltid finns du i mitt hjärta, tack för allt du gjort..
Blöt nos puss från Din Anton

Hello Julie!
 
This is Johanna from Sweden. I just wanted to sent you some regards from Mondo and I. It´s a wonderful dog we have here! The first day, this sunday, when Denise and her family left him with me, he was all upset and sad. He couldn´t sleep.. And I felt sad becaue he was so sad.
 
From the next morning and forward I only have happy stories to tell about him. In monday morning he was completely changed! He was happy again and loved the walks! He is now again full of life and does a lots of trix all the time. He´s a little shy with our other dog, but at the same time very curios. He tries to take her toys and make her all exited so that she will run with him. And how they RUN. They are really fast both of them!
 
Yesterdag one really fun thing happened. We had a long way to go by car before we were home. The trip took nearly 12 hours. We had many breaks along the way and one of them took place at a resting place just besides a lake. I don´t know if he ever seen that much water? But it didn´t look like that.
He was running along the edge of where the water begun. Exited but at the same time a little afraid. At last he had the curage to dip his foots in the water. We never thought he would try anything more, but suddenly he takes two "kangaroo-jumps" out in the lake and started to swim away! We called out after him -Mondo! Mondo! And then he turned back to us. And he swam like crazy :o) It looked like he didn´t understand what he was doing!! But he was a good dog and swam. At last he come up from the water all wet, shaking but very happy to be back with us. I think he thought he was on a really big adventure! After that trip he slept very well in the car for a long time :o)

I hope your work is going well.
Best regards
Johanna, Per and Mondo


Hi Julie
 
Its Miki here...with Trufa boy...I just wanted to write you that Trufa boy is still going strong =). We live in a house now and I gave birth to two babies...first one girl -07 and this yeas Ive got a babyboy... Trufa loves them and he is very protective to them =). Ive been at home for over 1 1/2 years now so Trufa is in paradise =). He is well and still lovely. Im so happy that I have him. Please say hi to Antonia to from me and Trufa.
 
Ive attached som pictures for you.
 
Hugs to you for all your work!
 
//Miki and Trufa

 


Beethooven

Beethoven och Kimberly

 

 

Beethoven
 
Last year in May Julie needed my help with Beethoven, the girl who had adopted him had problems with him because he had a patella luxation. Long story, however we drove to pick him up and he was a little sweetheart.
 
He was a bit intimidated by all our whippets, he liked the two puppies that we had saved from our two latest litters and he played a lot with them the first days. He wasn't suppose to stay with us, but after three weeks I felt that this little guy couldn't be sent back to Spain.
 
So Julie with her big heart asked me one day if I wanted to have him for free, and I said yes of course, the only thing I want for him is the best possible care. If he one day will need knee surgery I will pay it no matter what it cost.
 
He is a demanding little dog, he barks a lot when he hear noises, he put his pee marks everywhere, but we do love him dearly and deeply and we would never trade him for anything in the world.
 
He sleeps in our bed under the goose down comforter together with a bunch of whippets. He loves to cuddle up in between them (he has his favourites some kind females that he feels safe with and with the youngsters).
 
Who could imagine that he would be a part of a whippet kennel, you should see him when he goes to shows with them, everybody wants to see him and they ask so many question about him. Our pure bred whippets and the sweetest little mixed bred boy. It is not about the breed if they are pure bred or not, it is about love always. The love for our dogs.... no matter what....remember to cherish all the moments with your dogs..
 
Special Thanks and warm greetings to Julie, she is an angel and there is nobody like her.

Your friend always/
 
Mia, Beethoven and all the Aaniston Whippets. also our handicapped romanian dog Honey,
 

Hej Julie

Jag vill tacka Dig för den underbaraste hunden. Nibbe är helt perfekt; lydig och snäll, med maten är det si och så men vi kanske skämmer bort honom.

Nibbe har varit hos oss i nio månader och skänkt oss mycket glädje med sin närvaro, han hjälpte mig att "smälta" det som har hänt med Chico och nu kan jag inte vara arg längre; det måste ha varit ödet, ingenting annat.

Tack att Du och alla Dina medarbetare finns; Ni är underbara människor.
Hjärtliga hälsningar
Ewa Larsson

Hello Julie,

We are Pichi, Kyra, Coco, Tobi, Otto and Cuca. We all have been in the same provisional home in Spain. Now, from our new country, we want to thank you for your great work which you have been doing for a long time. We are very grateful because you has made possible that we and other dogs are happy in the first time of our life. You gave us the chance to be adopted by a good family that love us. Please don’t give up and keep on doing the same great lavour for a long time, saving our dogs friends from the streets to make them happy as well as us.

Thanks from all the ex-poor dogs.
Thanks for adopting Spanish dogs.

Conchi




Domi



Fleur

Här kommer en sommarhälsning från två helt underbara vovvar!
Det är tack vare Julie och Julierescue som Domi och Fleur till slut fick ett underbart och värdigt liv.
Något som varje hund förtjänar!
Vi är och kommer alltid att vara evigt tacksamma för att vi fick adoptera dessa två juveler som är oerhört älskade av alla i våran familj.
Vi ångrar inte en sekund att vi valde att adoptera från Julierescue och vi rekommenderar andra att göra likadant!
Så tack Julie och alla medarbetare för det dessa fantastiska hundar!
Det jobb ni gör är helt enastående!!
Varma och beundransvärda hälsningar från Domi och Fleur med familj.


Hej!
Nu har det gott fem dagar och lilla Pomela, stortrivs. Hon har upptäckt att man kan jaga både katter och höns, fast inte så matte ser alla gånger. En fantastisk egenskap denna lilla hund har är att hon går emellan då tupparna blir lite stridiga, så nu är det väldigt lugnt bland dom. Dom blänger lite på varandra men bråkar inte längre. Pomela som hon kommer att heta i fortsättningen är en underbar vovve Jag kan inte tänka mig en bättre livskamrat, allt fungerar till 100% och vi stormtrivs med varandra. Naturligtvis ligger hon och sover i sängen bland mina gamlingar, tur att jag köpte en 120 cm bred variant i våras.
Ett stort tack till dig som hjälpte till så allt gick så smidigt.
Många varma hälsningar från Pomela och matte


Vi har haft Romeo i sju underbara månader. Han är den snälle, mycket trevlig och lättsamme vovve. Gnäller aldrig och kompis med alla. Han blev snabbt accepterad hos våra två katter. Romeo trivs verkligen i Sverige och älskar sin ny familj och har blivit en mycket viktig familjmedlem. Han är kul och kan koppla av. Att ta siesta på soffan eller ligga ute i solen är ett måste!
Tack Julie för allt du gör för hundar och att vi fick Romeo genom din förening!


Vår & sommar hälsningar 2007 från Lotus Elise i Sjöbo.

Nu har Lotus Elise varit hos oss i 1 ½ år och vi har inte ångrat oss en sekund att vi tog emot henne med öppna armar på Landvetter en kall vinterdag. Vi anmälde vårt intresse för henne, sedan blev vi kontaktade av en representant för Julie, som kom på hembesök för att se hur vi hade det, våra arbetstider mm. Då visste vi inte så mycket om henne då, mer än att hon var väldigt lugn, snäll och mycket matglad. En arbetskompis hade tagit hand om en hund från Julie tidigare så hon rekommenderade att man skulle inhandla näringsrik mat och att ta det lugnt med promenaderna i början. Arbetskamraten berättade att hundarna kunde vara lite undernärda, toviga i pälsen mm. Vi inhandlade mat, vintertäcke och diverse godis… När vi mötte Lotus för första gången fick en chock! Lotus var jättefin – men tjock som en köttbulle! Första tanken var att Oj, nu får vi kolla så att hon inte väntar smått! Tid var bokat hos veterinären (obligatoriskt, när man tar hem en hund från ett annat land) och fick det lugnade beskedet att inga småttingar i magen – men bantning (!) var tvunget (5 kg !) – dvs bantningskost och långa promenader. Och det kan ju nämnas i sammanhanget att banta ner en hund är inte lika med jojo-bantning för människan. Det är ett långsiktigt projekt! Så nu, äntligen väger Lotus sina 14 kg, vältrimmad och ha flås att gå längre sträckor flera gånger per dag. Lotus hade väldigt ont i sina leder när hon kom – så promenadsträckan har förlängts successivt.

Man får som nybliven hundägare till en hund som man inte har varit med om sen valpben, lära känna på ett annat sätt kanske. Förtroendet både från hund till husse & matte och vise versa, växer fram. Det får ta den tid det tar…Allt vi kan säga är övervägande positivt och vi skulle inte tveka en sekund till att göra det igen! Jag som matte till Lotus hoppas att det är fler i detta avlånga land som öppnar sin famn för dessa utsatta hundar.

Ett stort tack till Julie och hennes personal, alla volontärer, alla ni som också har öppnat er famn för dessa hundar som är i behov av ett hem med trygghet, kärlek och lek.

Hälsningar från familjen Anheden, Sjöbo, Sverige. TACK för att vi fick ert förtroende att ge Lotus Elise en värdig framtid.

 


Hello Julie! I want to tell you that Sara II (Ella) is fine, she is the best dog I ever had, she are so loving with all people and loves her family, I love her as she was my littel girl. I am so glad we adopted her.

Lots of hugs to you Julie
Hugs Lollo
You are the best woman in whole Spain, thank you...


Sänder några varma hälsningar från Melker o familj, Melker som var liten valp när han kom, som har växt till sig och blivit stora karlen, med en underbar karaktär, trevligare hund får man leta efter!! Dessutom har han ofta många tillfällen då han får busa runt med med andra kompisar från Jr.

Varma Hälsningar Melker med familj //Helena.


I wanna tell everybody that Julie is a woman with a big heart, who´s got a lot of love for these innocent animals and she cares enormously about not only the dogs she has but also all the dogs that is alive here in the world. She is an admirable lady that is doing a lot of good things for all the dogs she´s got with her. I admire her with all my heart and so does my friends and family here in Sweden, so keep doing the great things that youré doing and don´t listen to any of this rumors that is going on "out there". The world would be a better place if we had more people like you in it : ) A lots of love from me to you and all your dogs....

Linda in Sweden


Jag måste uttrycka min tacksamhet över mina underbara ”pälsänglar” från ditt hägn! Lady Brita har redan hunnit bo här i över fem år. Hon är en stor personlighet, med integritet, lugn och harmoni. Chanel är svenska sedan 4,5 år och – sina 9-10 år till trots – frisk som en nötkärna och njuter av livet för fulla muggar. Och min otroligt levnadsglada, trebenta Mika Chiquita som satte sina tre friska tassar på svensk mark för 3,5 år sedan och som alltid är pigg och glad och full av spring – och dessutom snabbare än många fyrbenta!

Jag vill också lyfta fram det jobb som är mindre känt här i Sverige, nämligen det du nästan dagligen gör för hundarnas situation i Spanien, även om det fört med sig att alltfler hundar hittat sin väg till ditt överfulla hem. Genom att besöka skolor, framträda i media och uppvakta myndigheter bidrar du för en bättre framtid för våra fyrbenta vänner i södra Spanien. Och på lång sikt är människors attityder till djuren det viktigaste för hur de behandlas.

Thank you Julie, for saving these three marvellous dogs for a future life with me in Sweden!

Irma
Lady Brita, Chanel and Mika Chiquita send their greetings too….


Tack för att du finns, Julie!
Utan dej, Julie, så skulle hundratals hundar inte ha de fina liv de har just nu.
Fortsätt kämpa!

Många kramar, Lipp med familj


hej hej.

nu har jag äntligen fått hem min fina lilla maria eugenia. nu kallas hon för mimmi eftersom inte ens hennes veterinär kunde stava hennes namn!

mimmi är en underbar liten tjej som gillar snö, busa, äta och gosa. hon är jättesocial och gillar allt vi hittar på. mina föräldrar och lillebror är helt galna i henne och vi har även vart hos mormor och morfar och hälsat på. vi har vart i stallet och hälsat på min sköthäst gentle speed och hon var lite nojig i början men lugnade snabbt ner sig. vi har även vart i ishallen och kollat när min lillebror hade träning. hon följde pucken med blicken och fick t.o.m en egen puck som tuggleksak.

mimmi är jättego och alltid glad och pigg. hon gillar att springa lös och även att leka med min bästa väns hund, en dobberman rotweiler blandras... det går ganska vilt till eftersom han också bara är en valp men hon är ganska kaxig så det brukar gå bra.

när vi åkte till arlanda för att hämta mimmi trodde jag att jag skulle få se en illa medtagen hund med utstickande revben och drogad så in i bänken. men istället så skuttade en fullt välmående hund ut. hon var inte ens trött! hon skötte sig hela vägen till göteborg och vi tog ut henne två gånger och rastade henne. hon hoppade t.o.m. in i bilen helt själv när hon var klar!

jag har aldrig träffat en så smart och rolig hund om man bortser från mimmi. hon är ett litet energiknippe utan dess like och jag vill tacka julie för denna underbara upplevelse och hoppas att fler väljer att adoptera från julierescue.com

massa kramar mimmi å jossan


Tack Julie för våra underbara tjejer. Yoline som kom till oss 2003 och Cala som kom 2004. Vi är så glada att vi fick möjligheten att adoptera dessa fina tjejor som varit så friska och starka, levnadsglada och med ett starkt och fint psyke. Hade inte du räddat dem och gjort vår adoption möjlig, så hade vi inte haft dem. (hemska tanke) LOVES YOU JULIE and will allways bee gratefull to you.

Warm hugs from Gunilla i Upplands väsby


Julie är den mest underbara person som någonsin existerat! Hon förtjänar verkligen ett pris för det arbete hon gör och för all den energi som hon lägger ner på att rädda alla dessa hundar! Vi är många här i sverige som är riktigt imponerade av henne. Falska rykten och förtal är ingenting att bry sig om.Det finns och kommer alltid att finnas avundsjuka människor som inte tål att en människa är så driftig och beundrad av andra. Fortsätt med det du gör och tack för två helt underbara hundar som i övrigt är hur friska,glada och välmående som helst.

Många beundransvärda hälsningar från Ann-christine, Alexandra, Marie, Fleur och Domi


Jag vill bara säga tack för den lilla ögonsten jag fått köpa från dig, han heter Monty (tidigare Moa ll) och är min lilla bebis han lyder bra är frisk och kry älskar att leka med katten han älskar att promenera ute i skog och natur. Är en lite kaxpropp med humör..HaHa! Han är så bortskämd så min pappa sa att Monty är den mest bortskämda hunden han har träffat..men då sa jag att djur ska man skämma bort!

Därför känner jag att dessa dumma anklagelser man fått höra och läst att du skulle vara elak och inte ge hundarna tillräckligt med mat gör mig så ledsen! För mer oegoistisk människa får man leta efter! Jag öser saker över min son och mina djur pga att jag är oxå en oegoistisk människa. Jag älskar att skämma bort dem.och jag anser att du gör samma sak därborta för du har i stort sett gett ditt liv till dessa hundar!.

Min veterinär sa att han va i perfekt form precis som han skulle! Det va absolut inget fel på honom! Förutom att hans ena öra hängde lite och att han hade underbett men det sa hon att det är en charm han har..HaHa..! Men så är han mitt charmtroll åxå som jag älskar!

Du gör ett enastående jobb Julie tack än en gång och god lycka till dig!

Mvh Zara och Monty!


Dear Julie - the dogs angel!

Thank you for your kindness during my visit in Spain in the begining of January 07. With warmth in my heart I could see how all your dogs loved you and running around in your garden having fun. Even though you have so much to do, you took your time and showed me the lovely new centre Cantalobo far up in the mountain.

I want you to know Julie, that all of us that love dogs and wish them the best, have fully confidence for you and all your work for helping all these dogs to get a new life.

When I now hear "evil tongues", I hope you have the strenght to fight and carry on - and you know Julie - the truth will win. The energy few people put down on slander, could instead be used in a more positive way.

So - Julie - me and my family in Sweden wish you the best - you are marvellous and we will send you thousand roses!

Gunilla med familj i Danderyd


Hi Julie! I just want to tell you what a wonderful job you´re doing with the dogs. We talk about you and your work with everyone.
Lena


Hej alla spanska doggies!

Ville bara passa på att rekommendera några bra filmer som ni kan se med era mattar o hussar efter en lång vintrig promenad( tilltugg valfritt)

Jag hade turen att få jobb ganska snart efter det jag kommit till svea rike,i en videobutik. Där stormtrivs jag. Ibland kommer Simon Ernesto, Marlow och Darlene på besök och då blir det livat bland filmhyllorna. På fritiden är jag ofta och springer benen av mig på Gärdet och sen brukar det sluta med ett cafe besök på Himmelska hundar, latte till matte o tapas tallrik till mig. Men det bästa av allt är att jag har en matte som avgudar mig oavsett vilket bus jag hittar på. Mil gracias JULIE för att du räddade mig.

Hasta la vista Luna la Russe/även kallad Mascot

 


To one of my best friends:
I will always be thankful to you for sending me my beautiful angels, the ones I will love and cherish forever. They are a strong reminder of you and your work and because of them you are a true legend. Very few people stand up to their word but you are one of those few people, and for that I admire you. I hope you have the strength to carry on a while longer, and I'll be standing by you as long as you need me. You are a real fighter and a true friend, don't let anyone tell you diffrently.

Un beso grandote /Alex


Hei Julie.
Stå på med den jobben du gjør for hundene. Flott. Min veninne venter nå bare på å få Romulus hjem til Norge. Keep on doing – what you are doing……
Love from Wenche A in Norway


Hello Julie,

Simply wanted you to know that Piña is very well and happy here in Sweden. She has changed a lot since she came here and each day is happier. She is, absolutely, the Queen of the town and she acts as if she were the boss of everybody.

We wish to thank you, Julie, to have saved Piña and other dogs who now have a life full of hope and love. I am so incredibly happy to have had the opportunity to have a dog like Piña and I could not live not even one day without her.

We are so lucky to have people like you – with a big heart and the strength to fight for the best friend of man. And truly, they deserve it!

I hope that we will see each other at the next meeting in Sweden. I am sure that Piña must think of you a lot and that she too will love to see you.

Never stop believing in the importance of your work!

We all are thankful!
A Hug, Sofia Haage and Piña
P.S. Caline greets you also!

Hola Julie,

Simplemente quería que supieras que Piña está muy bien y feliz aquí en Suecia. Ha cambiado mucho desde que vino y cada día está más contenta. Realmente es la reina de la ciudad y se porta como si fuera la jefa de todo el mundo.

Nos gustaría darte las gracias a ti, Julie, por haber salvado a Piña y a otros perros que ahora tienen una vida llena de esperanza y amor. Me alegro tanto de que haya tenido la oportunidad de tener una perra como Piña y no podría vivir sin ella ni un día.

Es una suerte que haya personas como tú - con un gran corazón y una fuerza de luchar por el mejor amigo del hombre. La verdad es que se lo merecen!

Espero que nos veamos en la próxima reunión en Suecia. Estoy segura de que Piña suele pensar mucho ti y que también tiene ganas de verte.

Nunca dejes de creer en la importancia de tu trabajo! Te lo agradecemos todos!

Un abrazo

Sofía Haage y Piña P.D.

Caline te saluda también

 


Vi är många som beundrar dig och ditt engagemang med hundarna. Jag och min ena dotter har adopterat varsin från hund från dig, Homer och Sancho. Dom är på samma dagis och personalen säger att vi har fått varsin drömhund! och det tycker vi med.

Låt inte elaka rykten få dig att tappa modet. Kämpa på!


Keep on doing what you`re wonderful heart tells you to !

                              With love from Horacio

PS you are always on my mind.


Jag har två små älsklingar ifrån Julie Rescue och de är det bästa jag gjort på länge, de är så härliga, fulla av liv och mina solstrålar.

Rykten om att Julie skulle vara dålig mot djuren och inte ge dem tillräckligt med mat, ha okastrerade tikar och okastrerade hanar tillsammans, skicka dem i för små burar och för många i burarna är bara skitsnack. Själv har jag hört en del bara och de har absolut ingen grund. En annat populärt rykte skulle vara att Julies hundar är sjuka och dör tidigt. Ha!

Jag blir så arg när jag hör sådana här saker, speciellt när jag vet vem de handlar om - en dam som älskar hundarna och har gett hela sitt liv för att ge dem bättre liv, om inte hon skulle hjälpa dem vem ska då göra det? Julie gör så mycket för dem och det är ett hjältedåd. Ett hjältedåd av kärlek.

Luis och Bonita har ett underbart liv tillsammans med mig och de andra djuren, vi struntar i om folk vill sprida rykten om var de kommer ifrån, om de tror att de är loppsäckar utan existensvärde - vi vet bättre! De har alldeles klart blivit behandlade med kärlek av Julie, de är friska och levnadsglada och värda det liv de fått här i Sverige mot det de skulle ha haft och hade i Spanien.

Så fort de ser en gråhårig kvinna som liknar Julie lite grann blir de alldeles tossiga - bara det säger väl en hel del om hur mycket de älskar henne! De är mina hjärtan och i våra hjärtan finns Julie som gav oss denna kärlek, speciellt i mitt - tack Julie.

mvh Fifi, Luis och Bonita
& katterna Chiko och Brumma


Tack Julie, jag tycker du gör ett toppenjobb tänk om alla var så omtänksamma och måna om sina djur. Har inte adopterat någon hund ännu, men tänker göra det. Agneta


Hello Julie! Don't care about people who is talking bad about you- they don't know what they are talking about. You are doing a wonderful job with the dogs- don't let anyone say anything else!!
Hugs Johanna


Balzac kom 2003 och Smilla 2006. Heeelt underbara hundar!!! Tack Julie
Här är en film där de springer med Maggie från Irland
http://video.tinypic.com/player.php?v=2s7umnp
Hälsningar Eva, matte och jourhem


Kära Julie! Jag har under en längre tid följt ditt makalösa arbete med hundarna via hemsidan Julie rescue. Du är en utsänd ängel och jag beundrar dig oerhört. Att ett rykte uppstår är så lätt. Illasinnade människor som känner ett behov av att kränka och förstöra för andra finns. Tyvärr. Det är synd bara att det ska drabba dem som redan har det svårt, hundarna i detta fall. Jag hoppas verkligen att du inte tappar ditt engagemang för alla dessa hundar utan kämpar på och fortsätter ditt beundransvärda arbete. Du behövs verkligen!! Du har ett stort hjärta och det är det inte alla som har. Var rädd om dig,Julie! /Bettina


You are doing a fantastic work with the stray dogs don't let anyone tell you anything different..
Hugs from Lotta and Noisette


En solskenshistoria

Min man är pälsdjursallergiker, så vi har haft svårt att hitta någon hund som kan passa oss. Vår tidigare hund var en strävhårig jakthund, och med honom gick det bra. Han gick bort av ålderskäl, saknaden var stor. Vi tänkte och funderade, vilken ras och hund kan passa oss? Tittade på valpar, men mannen kände av dom. Gav upp, det blir ingen ny hund.

Fick ett sos- mail från vänninan i Malmö, hennes familj har en hund från Julies. Hon bad mig titta in på Julies hemsida, det var visst kris med att få iväg hundarna så att det inte avlivades. Jag satt och bläddrade fram och tillbaka, då jag plötsligt fick se våran hund. En liten vit pudelvalp vid namn Robin, han var så liten och såg så vilsen ut. Vi tittar tillsammans och mailar till Åsa Nilsson och ber om information. Vi får ett mycket trevligt svar och info om att valpen bara är några veckor gammal och befinner sig hos uppfödaren. Vi vågar inte helt hoppas, men känner att han är vår.

Nästa steg är att ansöka hos Jordbruksverket om att få dispens till att föra in hund under 3 månader. Här får vi all den hjälp vi behöver av Åsa. Blanketter, uppgifter, adresser, telefonnr. Ja, allt. Vilka frågor vi än hade, så svarade Åsa på dem. Tur för Julie Rescue att dom har så bra medarbetare. Dessa är viktiga för marknadsföringen här i Sverige.

Vi fick dispens, han kom med personerskott till Arlanda den 9 december. Så liten och fundersam satt han i makens famn i stora ankomsthallen medan jag fyllde i papper mm.

Tack Julie Rescue för att vi fick vara jourhem för Nemo (hans nya namn, betyder lilla yngel på latin) fösta månaden innan vi adopterade honom. Då fick vi möjlighet att undersöka att det fungerade med allergin.

Nu är det snart tre månader. Allergin har vi inte sett skymten av, Nemo har anpassat sig underbart fort, han verkar vara lika lycklig med oss, som vi är med honom. Han verkar inte fått några som helst men av sin start här i livet, han är lite halvkaxig trots sin storlek, mycket social, lekfull och som det står på försäkringsvetrinärsintyget En fullt normal liten pudelvalp.

Tack för att vi fick chansen att adoptera en av Era hundar, tack för all den hjälp vi har fått och lyckönskningar till Ert fortsatta arbete med hundarna. Genom att fortsätta göra ett bra arbete kan ni visa att ni är att räkna med i alla väder.
Många varma hälsningar Nemo med familj


I read in Internet that they are talking bad about you. I just want to tell you that I like you very much, and I think that you are doing a great job with the dogs. And I hope that you still going strong. Many hugs from Wiktoria and Moro


Till Julie, Jag är en kvinna i Sverige som följt din hemsida en tid. Jag har ingen aning om vad du känner dig utsatt för förtal eller kränkningar. Men jag tycker att du gör ett enastående arbete! Om man är en människa med ett stort hjärta blir man också lättare sårad av andra. Strunta i dem! Det viktiga är alla hundar som du hjälpt ur misären till ett bra liv, och dessutom alla lyckliga mattar och hussar som tänker på dig med tacksamhet. Med varma hälsningar Marie-Louise Larsson


Hejsan !!!! jag har nu fått höra på omvägar att Julies hundar skulle vara "i dåligt skick" och inte friska... konstigt jag har adopterat en hund från henne för 1½ år sedan som heter Happy hon är hur frisk som helst aldrig sjuk och är stark som en oxe även om hon är väldigt liten... Hon är nyfiken och väldigt snäll. Om nu Julie skulle vara ett sånt monster som det påstås hade ju min hund varit väldigt rädd men det är hon inte.... Ja jag vet inte var ni har fått sådana tankar från....  Jag är helt nöjd med min hund och många med mig.... HMMMMMMMMMMMMM förresten om de nu är så dåliga så undrar jag varför Julie åker till Sverige och hälsar på "sina" hundar och att så många kommer på mötena... Ja jag ser inget dåligt att adoptera från Julie hon är KANON och vår hund är den underbaraste lilla krabat som finns ..... och för den delen har jag varit hos min veterinär och kollat henne när hon skulle få en nu rabies spruta och han sa att hon var en enastående liten stark hund som inte hade några fel alls. så detta anser jag bara vara strutprat ...var inte rädda för att adoptera ...det är underbar service och jätte fina hundar många kramar till dig Julie för att vi fick tillfället att adoptera en hund av dig bry dig inte om sånt struntprat du gör ett jättebra jobb ....kanske de är lite avundsjuka på dig bara finns ju sådant folk med
Hälsningar Heléne från Helsingborg


I want you to know Julie i never doubt your love for the the dogs, and that come truly from your heart. Never forget that, when I see Luna running around playing I know without you that wouldnt be possible I'm very grateful to you because of that and that is just one of all the thousands you have helped. There will always be some who probobly are envy and dont have your curage to do all this and that opens up a really bad side of the humans. You are not alone we are many that admire you for what you are doing so keep going you are a warrior.
Take care now thousands of hugs from Helena and Luna


Dear Julie! Many greetings from Bigui who came to me in July. He is so fine, beautiful and wise. He is with me every day on my job and everybody loves him!He has got some dog friends and my brothers cat (unfortunately in Finland!) and Bigui love each others! I hope I can send some pictures of him to you in the near future.
With kindest regards Bigui and Marjaana


Hälsningar från Morris (tidigare Cyber):

Sedan juni 2006 heter Cyber numera Morris och förgyller vår tillvaro med sin närvaro. Hans person är så underbar, snäll och mysig. Aldrig tidigare har vi varit med om en hund som är så lyhörd och kommunikativ! Aldrig behöver man säga till på skarpen, utan mjuka ord och varma klappar är den enda vägen till vår vovves hjärta! Egentligen en självklarhet, men man kan aldrig nog påpeka belöningen av mjukhet och kärlek! Vi undrar ofta vad som döljer sig i Morris minnen och förundras över hur vår lilla globetrotter lyckas behålla en sådan världskärlek och trygghet. Svaret blir ofta Julie. Vi kan inte tacka Julie nog för det kärleken hon sprider och lär. Hela vägen hem till oss i Lund i form av Morris. /Varma kramar Morris, Martin och Olivia" Varma Hälsningar! Olivia Hofman (Och Morris och Martin!)