Leishmanios : Sjukdomen

Leishmanios drabbar 12 miljoner människor världen över, omkring 1.5 - 2 miljoner nya fall anmäls varje år.
Leishmanios orsakas av olika arter som tillhör gruppen Leishmania, ett urdjur som överförs genom bettet av en liten, 2-3 mm lång, insekt som heter Phlebotomus, vanligen kallad för sandmygga. Av 500 arter av Phlebotomus har endast ungefär 30 av dem identifierats som bärare av parasiten.
Endast hondjuren överför protozoerna genom att infektera sig själv med Laishmania-parasiten som finns i blodet som den suger från värddjuret (människa eller däggdjur).

Under en period av 4 till 25 dagar så fortsätter parasiten sin utveckling inuti sandmyggan där den genomgår en stor förvandling. När den nu infekterade honan återigen suger blod så överför hon parasiten till sitt offer och cirkeln är sluten.

Sandmyggan, bäraren av Leishmanios, finns i hela världens tropiska och tempererade områden. Honan lägger sina ägg i gamla träd, i sprickor i husväggar, i hushållssopor och i sådana miljöer där larverna kan hitta en lämplig miljö. Värme och fuktighet är nödvändigt för deras utveckling. I sin jakt på blod, vanligtvis på kvällen och natten, rör sig honan i en radie från några meter till flera hundra runt sitt revir.

Diagnosen av Leishmanios
Ett djur misstänkas vara smittat när ett eller flera av dessa symptom upptäcks:
- Hudproblem: inflammationer, sårskorpor, öppna sår
- Viktförlust trots normal aptit
- Lethargy
- Näsblödning/ögoninflammation
- Inre problem (njur-/reningsfel)
- Kroniska matsmältningsproblem

Vad händer om en hund blir smittas med leishmanios?
Finns det en risk för andra hundar?
Leishmanios räknas som en smittsam sjukdom, men det måste finnas en sandmygga, Phlebotomus, för att överföra parasiten.
Kom ihåg att myggan är en obligatorisk värd för att parasiten ska kunna fullborda sin utveckling. Detta är endast möjligt i tropiska eller tempererade områden som länder kring medelhavet, t.ex. nordafrika, Spanien och Italien.

Finns det risk att själv bli smittad?
Laishmanios kan också smitta människor. Det är därför den kallas för zoonos. Risken att smittas genom direkt överföring från hunden via en mygga är nästan obefintlig för en människa i normal fysisk kondition. Endast människor med nedsatt immunförsvar (t.ex. AIDS/Leukemi), barn och gamla har en ökad risk att få sjukdomen från en infekterad hund genom en mygga.